Konsten och kulturen hör till varje kommuninvånare

SAMHÄLLE Den pågående coronapandemin har påverkat det finska samhället mer än någon annan kris sedan andra världskriget och dess socioekonomiska konsekvenser kommer att vara långvariga. Det senaste året har på grund av inställda evenemang och stängda konst- och kulturhus varit mycket krävande för konst- och kultursektorn. De närmaste årens planerade nedskärningar kommer knappast att underlätta den svåra situation som fältets aktörer befinner sig i.

Även om krisen har drabbat oss alla, är vi inte i samma båt. Särskilt utsatta har de varit som redan tidigare befunnit sig i en svår ekonomisk situation eller de som hör till olika minoritetsgrupper. Inom konst- och kultursektorn har frilansande aktörer på det fria fältet drabbats hårdast – och många av dem hör även till ovannämnda grupper.

Mångfalden i Finland ökar ständigt och därför är det extra viktigt att sätta jämlikhet i fokus när man beslutar om kommunernas kulturella aktiviteter under de kommande åren. Forskning visar att en persons egenskaper och bakgrund påverkar de möjligheter hen har att delta i konst och kultur som publik, utövare eller påverkare. Dessa egenskaper inkluderar bland annat kön, sexualitet, funktionsvariation, religion, språk, etnisk bakgrund och ekonomisk status.

Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet bör kommunerna främja lika tillgång till kultur och konst. Diskrimineringslagen och lagen om tillhandahållandet av digitala tjänster stöder och förpliktar kommunala beslutsfattare.

Jämlikhet uppnås när mångfalden bland konstnärer och kulturarbetare är synlig. Den uppnås först då vi alla känner oss välkomna, kan delta utan rädsla för diskriminering och kan hitta konst och kulturellt utbud som talar till oss.

Alla barn, oavsett modersmål, funktionsvariation eller ekonomisk status, bör ges möjlighet att utöva konst.

Konstundervisningen – till exempel den grundläggande konstundervisningen – bör vara tillgänglig för alla barn, oavsett barnets bakgrund. Tillgängligheten i kommunens kulturanläggningar och evenemang samt webbtjänster bör förbättras.

Konsten och kulturen kan öka sysselsättningen i kommunen – det gäller även för konstnärer med minoritetsbakgrund. När mångfalden bland kulturaktörerna breddas, hittar även nya publiker till kulturen. Genom att aktivt rekrytera personal med minoritetsbakgrund och genom att flexa på språkkraven kan man säkerställa kulturtjänsternas mångfald. Konstnärer och experter med minoritetsbakgrund bör också ges en starkare representation i beslutsfattandet om kulturaktiviteter.

Bidrag och stipendier som beviljas av kommuner för konst och kultur är särskilt viktiga för konstnärer med minoritetsbakgrund, som ofta arbetar utanför etablerade konstinstitutioner. Att främja tillgänglighet och ta hänsyn till mångfald borde även inkluderas i kriterierna för finansiering av kultur. Viktigt är också att försäkra sig om att ansökningsprocessen är tillgänglig för alla. Om kommunernas offentliga subventioner till kulturen minskas försämras även mångfalden, jämlikheten och tillgängligheten på kulturfältet samt det kulturella välbefinnandet i samhället. Nedskärningarna försämrar ytterligare konstaktörernas möjligheter till en utkomst.

Det finns således många sätt att förbättra jämlikheten inom kommunernas kulturverksamhet. I slutändan är det upp till de kommunala beslutsfattarna hur kommuninvånarnas delaktighet i konst och kultur förverkligas.