Finsk-svensk militärallians finns i sikte

Försvarssamarbetet med Sverige har redan under flera år tätnat och en militär allians kan siktas vid horisonten.

Är det dags att gå tillbaka till tiden före 1808 – tiden då Finland och Sverige var ett land? Kanske inte riktigt, men det verkar i alla fall finnas en allt större politisk beredskap att upprätta en regelrätt militär allians mellan länderna. Det visar åtminstone en färsk undersökning som Utrikespolitiska institutet har gjort bland finländska riksdagsledamöter.

Generellt sett ger enkäten en bild av att det säkerhetspolitiska läget har försämrats och att risken är stor att det fortsätter i samma riktning. I synen på Finlands roll har insikten ökat om att vi har nytta av mer samarbete och att också Finlands hjälp kan vara viktig då kriser hotar eller redan är ett faktum i andra länder.

Riksdagen är i en central position då landets säkerhets- och försvarspolitik ska utformas. I UPI:s undersökning deltog ungefär 40 procent av riksdagsledamöterna. Gruppen är representativ beträffande såväl ålder som partitillhörighet.

Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige har fördjupats märkbart under de senaste åren. Det finns också ett starkt stöd för ytterligare steg i samma riktning. Anmärkningsvärt är även den kraftiga beredskapen att hjälpa Sverige militärt även då Finland i det fallet skulle bli delaktigt i en konflikt. Endast 13 procent av de tillfrågade anser att Finland inte ska ställa upp militärt för Sverige om Finland inte har utsatts för en attack.

En majoritet tycker till och med att Finland och Sverige borde sluta en regelrätt försvarsallians. 27 procent kunde inte svara på frågan och endast var femte motsätter sig en finsk-svensk allians. Utvecklingen har satt sina spår och många anser antagligen att steget till en regelrätt försvarsunion slutligen är ganska kort.

Varför då inte så småningom aktivera en politisk process och ta steget ut? Det förutsätter givetvis att svenskarna resonerar på samma sätt. Hittills har åtminstone de svenska socialdemokraterna och de andra partierna till vänster varit måna om att Sverige ska vara alliansfritt och inte ens en uttalad option att bli Natomedlem har accepterats. Samtidigt har i alla fall det fördjupade försvarssamarbetet med Finland ett starkt stöd över hela den politiska linjen, vilket talar för att en försvarsunion faktiskt kunde bli verklighet.

För Finlands del är det viktigt att Sverige fortsätter återuppbyggnaden av sitt försvar som krymptes ner till ett minimum under ett antal år. I en allians ska alla parter bidra till den totala och gemensamma säkerheten.

EU innebär också en viss säkerhet, men det tycks råda stor oklarhet kring vilka säkerhetsgarantier EU-medlemskapet konkret ger Finland. Lissabonfördragets artikel 42.7 säger att "om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge stöd och bistånd med alla till buds stående medel". Vad det egentligen betyder är ovisst, det sägs exempelvis ingenting explicit om vapenmakt. Dessutom har artikel 42.7 ingenstans poängterats så starkt som i Finland. Det kan förstås bero på att de flesta andra EUländerna är Natomedlemmar och i den alliansen finns den berömda artikel 5 vars betydelse det inte råder någon tvekan om, där gäller en för alla och alla för en, inklusive användning av vapenmakt.

Bara drygt var tredje riksdagsledamot som har svarat på UPI:s enkät anser att Lissabonavtalet verkligen skulle förbinda Finland att hjälpa till vid försvaret av ett annat EUland. Knappt en tredjedel säger nej och en annan knapp tredjedel säger sig inte veta. Således tror också bara 29 procent att de andra EUländerna skulle ställa upp och hjälpa Finland militärt om det skulle behövas.

I skenet av den här svaga tilltron till att EU ger nödvändigt militärstöd vid en kris faller det sig naturligt att viljan till ökat samarbete med Sverige och till och med en regelrätt militärallians i dag är stor. En finsk-svensk militär allians står inte heller i vägen för ett utökat försvarssamarbete inom EU.