Regeringen planerar skuldtak för bostadslånen

Regeringens planer på att införa ett skuldkvotstak på bostadslån väcker diskussion. Enligt Ville Voutilainen, ekonom på Finlands Bank, glömmer kritikerna ofta bort en viktig del av regeringens förslag.

Om regeringens planer går igenom kommer det i framtiden att vara möjligt att få ett bostadslån som är högst 5 gånger så stort som ens årliga bruttoinkomster.

Det så kallade skuldkvotstaket har planerats under flera år. Enligt nuvarande tidsplan ska förslaget på utlåtanderunda under sommaren.

Pauli Kariniemi, avdelningschef för finansmarknadsavdelningen vid Finansministeriet, säger att den arbetsgrupp som har förberett förslaget ursprungligen hade tänkt sig ett maximibelopp som var 4,5 gånger så stort som de årliga bruttoinkomsterna.

– Enligt Finlands Banks nya beräkningar har summan justerats. För att minska på effekterna på långivningen har summan höjts till omkring 500 procent.

Kariniemi betonar ändå att förslaget ännu inte har behandlats politiskt och därmed kan ändringar bli aktuella.

Väcker motstridiga åsikter

Orsaken till skuldkvotstaket är att finländarna ständigt blir allt mer skuldsatta. Enligt Statistikcentralen har skuldsättningen ökat mycket fort sedan 2000-talets början.

I slutet av 2019 hade finländare i medeltal en skuld som utgjorde drygt 127 procent av de egna inkomsterna. I slutet av år 2000 var motsvarande siffra drygt 60 procent.

Frågan om skuldkvotstakets vara eller icke vara har väckt motstridiga åsikter i offentligheten, eftersom en del anser att det drabbar finländarna orättvist och att skuldsättningen ändå inte är så hög att ett taket skulle behövas.

Exempelvis har fastighetsförbunden Suomen Kiinteistöliitto och Suomen Vuokranantajat kritiserat skuldkvotstaket för att det skulle försämra speciellt ungas möjligheter att skaffa sig en bostad. Också Samlingspartiets studerandeorganisation Kokoomusopiskelijat har i offentligheten tagit ställning och kallat taket för ett gift för unga och nyutexaminerade.

Pauli Kariniemi erkänner att skuldsättningen i Finland visserligen är på en märkbart lägre nivå än i andra nordiska grannländer, men han betonar att det inte kan ses som ett bevis på att lånetaket är onödigt i Finland.

– Tanken är att skapa ett förhandsverktyg till verktygsbacken. Vi vill inte hamna i samma situation som våra nordiska grannar vad gäller skuldsättningen och därför måste man agera innan man står där.

Kariniemi får medhåll av Ville Voutilainen, ekonom på Finlands Bank. Voutilainen säger att Finland på gott och ont ligger efter sina nordiska grannar i många frågor. I detta fall ser han det som en god sak att utvecklingen av skuldsättningen i Finland släpat efter grannländernas.

– Man kan inte tänka sig att man agerar först då problemen blivit stora. I stället bör vi agera nu innan de vuxit sig alltför stora.

Individuella lösningar möjliga

Ville Voutilainen medger att skuldkvotstaket för en del grupper i samhället kunde försvåra möjligheterna att skaffa sig en bostad, men han betonar att kritikerna ofta glömmer bort en viktig sak.

– En ytterst viktig del av förslaget som man bör minnas är den där man slår fast att maximigränsen inte är absolut. Det betyder alltså att det finns grupper och individer i samhället som kunde ha rätt till högre lån än maximigränsen.

Voutilainen säger att skuldkvotstaket skulle handla om ett verktyg på makronivå, men bankerna och kreditgivarna känner ändå alltid sina kunder bäst.

– Det ska enligt planen finnas undantag, så kallade tillåtna överskridningar, som skulle öka möjligheterna för exempelvis unga i början av sin karriär eller studerande att få lån av tillräcklig storleksklass, säger han.

– Det är då upp till bankerna att avgöra om personerna kan beviljas lån som är högre än maximigränsen.