Skogscertifieringen är feltolkad
SKOGSBRUK Några representanter från Närings-, trafikoch miljöcentralerna (NTM) har framfört kritik mot beredningen av PEFC:s certifieringsstandard för Finland. Deras ställningstaganden ger anledning till förtydliganden och tillrättalägganden av eventuella missförstånd.
NTM-centralernas representanter anser att certifieringsstandarden inte garanterar ett hållbart skogsbruk. De påstår därför att informationen har varit vilseledande. För ett hållbart skogsbruk finns det på internationell och nationell nivå ingen annan gemensamt överenskommen definition än en förteckning över kriterierna och indikatorerna och regler för hur dessa skall verifieras. I varje land är de utgångspunkten för de krav som ställs i certifieringsstandarden. När det i olika certifieringssystem talas om hållbarhet eller ansvarsfullhet är det fråga om hur dessa krav har definierats i systemen. Detta kan inte tolkas som ”lögn” såsom vissa kretsar har påstått.
Det är klart att helheten, som består av ekologiska, sociala och ekonomiska element, är en kompromiss mellan deltagarna, vilket den internationellt vedertagna tolkningen av hållbar utveckling utgår ifrån. Hållbarhetens tre dimensioner är inte underordnade till varandra, men det finns beroendeförhållanden mellan dem.
Om någon part inte har deltagit i arbetet trots att det funnits möjlighet därtill, såsom WWF, är det oskäligt att kritisera resultatet. Den skriftliga kritik som framförts av NTM-centralernas representanter är dock av annan art, eftersom de har deltagit i standardgruppens arbete som rådgivare.
Den framförda uppfattningen om förhållandet mellan lagens krav och övervakningen av lagligheten gällande skogscertifieringen påkallar rättelse. Skogscertifieringen är den privata sektorns instrument, i vilket de certifierade deltar frivilligt och ofta på grund av köparnas krav i slutändan av värdekedjan. Lagen definierar miniminivån för skogarnas skötsel och bruk. Alla länders certifieringsstandarder förutsätter lagenlighet, men de strävar inte efter att upprepa lagtexterna. Det finns tillläggskrav i standarden med vilka man försöker uppnå hållbarhetsmålet. Dock har en del länder, som inte har lika utvecklad lagstiftning som vi har i Finland, till och med inkluderat kraven för skogscertifieringen som sådana i sin lagstiftning.
Såsom NTM-centralernas representanter konstaterar främjar skogscertifieringen lagövervakningen och ger därmed mervärde åt statsförvaltningen. Den är dock inte ett detaljinstrument för övervakning av lagstiftningen gällande alla skogar, miljöer, arbete, vattentillgångar och ursprungsbefolkningen. Om lagarna inte har åtföljts och avvikelser har påvisats, kan certifikatet inte beviljas.
NTM-centralernas representanter kritiserar standardens beredningsprocess, dess genomskinlighet och det bristfälliga beaktandet av forskningsresultat. Processen regleras genom att de internationellt överenskomna noggranna kraven har beaktats. Kritik har vanligen kommit från de håll som inte har fått alla sina krav införda i den överenskomna standarden såsom i detta fall.
NTM-centralernas representanter i arbetsgruppen för standarden har jämte de andra representanterna för statsförvaltningen i första hand rollen av sakkunniga för att främja beaktandet av all nödig information. Därtill förväntas de bedöma ändamålsenligheten av gjorda förslag för att därmed underlätta en kompromiss mellan olika intressenter. I detta fall har deras roll varit en annan i och med att de lyft upp synpunkter som återspeglar enskilda representanters åsikter om kraven på standardens innehåll. Många av synpunkterna har dock sannolikt varit användbara.
Såsom representanterna för NTM-centralerna i sitt ställningstagande konstaterar har PEFC-certifieringen tack vare att den tillämpats länge och omfattande medfört många positiva praktiska resultat, vilka inte har fått offentlig uppmärksamhet. Det är självklart att certifieringen inte avser skada miljön.
Alla certifieringssystem har kontinuerlig förbättring som mål. Standarderna förnyas med fem års mellanrum med beaktande av erhållna erfarenheter och de förändringar som skett i verksamhetsförutsättningarna, bland annat i lagstiftningen. Alla anser inte att slutresultat är ”tillräckligt”, men samtidigt har nivån för ”tillräckligt” inte definierats. Förändringarna som skett i samhället återspeglas i de värden som gäller skogen och därmed i behovet att förnya tolkningen av hållbarheten. Speciellt de ekologiska synpunkternas betydelse ökar i denna process.
Det finns synnerligen kompletta uppgifter om Finlands skogstillgångar, vilka ger möjlighet att fatta faktabaserade beslut om såväl mildrandet av klimatförändringen som upprätthållandet av biodiversiteten. De positiva förändringarna i våra skogar såsom den avsevärda tillväxten av kolsänkan, förbättringen som skett i många biotoper och i flera arters populationer har ofta fallit i glömska, men ytterligare ansträngningar är naturligtvis av nöden för att försnabba utvecklingen.
Aktivister informerade omedelbart EU-kommissionen om ”ohållbarheten” i Finlands skogar på basen av det ställningstagande som NTM-centralernas representanter hade gjort. Det kunde vara allt skäl att använda Brysselkortet med omdöme så länge vi själva vill besluta hur vi skall sköta och bruka våra skogar.
Fotnot PEFC är ett system för certifiering av miljövänligt och resurshushållande skogsbruk.