Fem saker att hålla koll på under valkvällen
Kommer Sannfinländarna att göra sitt bästa kommunalval någonsin? Blir valdeltagandet alla tiders lägsta? Och vem tar hem borgmästarposten i Helsingfors. Här är sakerna du ska hålla koll på under valkvällen.
1 Sannfinländarnas stora lokalskräll?
Det stora spänningsmomentet i årets kommunalval, med tanke på hela landet, är hur det ska gå för Sannfinländarna. Fast de skrällde väl redan i "Jytky-valet 2011", tänker du kanske?
– Precis, men de har alltid underpresterat i kommunalval, säger Siv Sandberg, samhällsforskare vid Åbo Akademi.
Sedan valet 2011 har partiet byggt upp sin lokalorganisation och först nu verkar det lokala maskineriet snurra.
– De har satsat på bred front och finns även i riktigt små kommuner. Det gäller också för Svenskfinland, titta bara på svenska Österbotten. Det saknas sannfinländska kandidater i endast fyra kommuner. Det här är väldigt uppseendeväckande.
Jämfört med riksdagsval brukar Sannfinländarna prestera kring tio procentenheter sämre i kommunalval, påpekar Sandberg.
Det blir därför intressant att se ifall årets val ger Sannfinländarna fler mandat även på mikronivå.
2 Vem blir borgmästare i Helsingfors?
Kommunalvalet är inget borgmästarval! Varför är då den här frågan på tapeten?
Det är nu andra valet sedan Helsingfors gått in för en borgmästarmodell där stadsfullmäktige avgör vem som blir högsta hönset i staden. Kan vi som väljare då påverka det med våra röster? Ja och nej. – Informellt finns en överenskommelse att det största partiet i fullmäktige får borgmästarposten. I förra kommunalvalet 2017 segrade Samlingspartiet och deras kandidat Jan Vapaavuori fick nästan 30 000 personliga röster, vilket var helt exceptionellt. I sådana lägen lämnar det inte något utrymme för spekulationer, säger Siv Sandberg.
I år kommer kampen om posten, som utspelas mellan Samlingspartiet och De Gröna, att bli en rysare.
Samlingspartiets borgmästarkandidat Juhana Vartiainen kommer garanterat att ta hem en hel del röster, men någon Vapaavuorieffekt får vi inte se, menar Sandberg.
– De där 30 000 rösterna kommer nog att smetas ut inom partiet och fördelas också till andra partier.
De Gröna, som traditionellt gjort starka val i städer, har Anni Sinnemäki som sin kandidat.
– Ponera att Samlingspartiet vinner med knapp marginal medan Sinnemäki får flest enskilda röster och fullmäktige får en rödgrön majoritet. Det öppnar upp för en kamp mellan partierna och det här kan bli riktigt spännande. Jag tror mycket kan hända i kulisserna ännu i den här frågan.
– Ju jämnare det blir mellan partierna, desto svårare blir valet.
3 Hur duktiga är vi på att rösta?
Vad händer med valdeltagandet en vacker söndag i mitten av juni? Det här kommer att klarna rätt sent på kvällen, påminner Siv Sandberg. Dra alltså inga förhastade slutsatser av förhandsrösterna, speciellt inte i år då man kunnat förhandsrösta i två veckor, vilket är betydligt längre än normalt.
– Valdeltagandet i kommunalvalet brukar alltid vara lägre än i riksdagsval. Och med tanke på vilket stötande och blötande det varit kring årets val ska det bli intressant att se vad som händer, säger Siv Sandberg.
Landar vi på normalläge, som ligger på kring 58–59 procent? Eller dippar vi till närmare 55 procent, vilket var nivån i början av 2000-talet, funderar Sandberg.
Vissa saker kunde ändå tala för en uppgång. Första har vi den utdragna debatten om rambudgeten, eller regeringens halvtidsöverläggning, som i stället för ett rutinärende drog ut till nio dagar och höll på att fälla hela regeringen.
– Det här sägs ha fått fart på politiken igen. Politikerna vågade visa var de står, vilket kan bidra till ett större allmänintresse.
För att inte tala om det nattliga sannfinländska skådespeleriet i riksdagen då man debatterade om EU:s återhämtningsfond.
– I vilket fall som helst så kommer det här valet att gå till historien som ett märkligt mellanår med tanke på den udda valprocess som coronaepidemin bidragit till, säger Sandberg.
– Med tanke på hur uppfinningsrikt och bra det har organiserats med röstningen så får vi hoppas att folk varit aktiva. Jag tror därför inte vi kommer att se någon coronaeffekt här.
Kommunalvalet
4 brukar vara Centerns
Kommunalval brukar oftast vara Centerns val om man tittar på vilket parti som får flest antal fullmäktigeplatser runtom i landet.
– Små kommuner på landsbygden är Centerns kärnområden, där de är störst. Socialdemokraterna har väl hoppats på något sorts Marineffekt , men SDP har inte lyckats komma upp med samma antal kandidater som andra, till exempel Centern.
Ett kommunalval påverkar varken balansen i riksdagen eller regeringen, men det kan ändå ses som en typ av test för regeringssammansättningen, påpekar Sandberg.
– Både SDP och Centern sitter i regeringen, och är måna om att hålla sina maktpositioner, speciellt Centern. Men enligt galluparna går det inte så bra för dem.
Här kan det också vara bra att titta lite på hur rösterna brukar falla under själva valkvällen. Resultatet av förhandsröstningen offentliggörs klockan 20. Då brukar Centern ligga i topp.
– Dels beror det på att man förhandsröstar aktivare i de mindre kommunerna, dels på att rösträkningen oftast går snabbare på mindre orter.
De Gröna, som brukar ha större makt i storstäderna, vinner ofta röster ju längre kvällen lider eftersom deras röster kommer in sist.
– Det här är en tumregel som det kan löna sig att ha koll på.
Också SFP brukar klara sig bättre på själva valdagen än i förhandsröstningen.
– SFP-väljarna röstar oftast på valdagen, så har det traditionellt varit.
5 Spännande personer att spana in
Många följer med intresse hur det går för den egna kandidaten, men vilka andra enskilda personer kan det finnas skäl att följa med?
– I Svenskfinland är jag nog lite intresserad av Lovisas tidigare valmagnet Mia Heijnsbroek-Wirén som hoppat av från SFP och gått över till Samlingspartiet.
– Och så har vi Jussi Halla-aho. Han är kluven med sin roll som partiets borgmästarkandidat. Han är med, men verkar inte trivas, säger Sandberg och tillägger:
Det är ett unikt finländskt fenomen att nästan hela regeringen ställer upp i kommunalvalet.
– Sedan är det ju ett unikt finländskt fenomen att nästan hela regeringen ställer upp i kommunalvalet.
Ett annat fenomen som är bekymmersamt är antalet unga kvinnliga kandidater. Här ser vi en tillbakagång, menar Sandberg.
– Med tanke på hur regeringen ser ut är det en gåta varför det är så segt med unga kvinnliga kandidater på kommunnivå.
En orsak är rent demografisk, funderar hon. Många fullmäktigeplatser finns i små kommuner där det finns fler män än kvinnor i befolkningen. De kvinnor som blir invalda i kommunalpolitiken stannar kvar lite kortare tid än män och hinner därför inte bygga upp lika starka politiska plattformar lokalt.
– Många säger också att det är svårt att tränga igenom de gamla strukturerna, men i själva verket är det inte så svårt att ställa upp och bli invald. Våra undersökningar visar också att många unga är rädda för hatretoriken som florerar inför val.
Siv Sandberg Samhällsforskare vid ÅA