Vädrar investerarna en sämre konjunktur?

En stark avslutning på veckan gjorde att investerarna på Helsingforsbörsen kunde gå till helgvila med ännu ett kursrekord bakom sig. Men det satt lite hårdare åt den här gången – väntan på räntebeskedet från ECB och de amerikanska inflationssiffrorna medförde att indexrörelserna under veckans fyra första dagar var små. Slutet gott, allting gott, som man brukar säga.

Majoriteten av investerarna verkar fullt ut ha accepterat centralbankernas försäkringar om att de höga inflationssiffrorna är temporära. För annars är det svårt att förklara att amerikanska obligationsräntor föll tillbaka till de lägsta nivåerna sedan början av mars efter att konsumentpriserna i maj stigit med 5 procent jämfört med samma månad i fjol – högre än marknadens förväntningar på 4,7 procent och den högsta nivån sedan september 2008. För den som i likhet med mig lyssnar till företagens budskap om prishöjningar i snart sagt alla led för att kompensera för högre råvarupriser är det svårt att helt släppa oron för att inflationen kan vara underskattad. Federal Reserves räntebesked på onsdag blir intressant, främst för kommentarerna kring prisutvecklingen i USA.

På den här sidan av Atlanten visar ECB inga tecken på att minska sina penningpolitiska stimulanser, vilket är mer förståeligt med tanke på att eurozonen verkar befinna sig ett par kvartal efter USA i termer av ekonomisk återhämtning. Samtidigt måste man nog som investerare börja göra sig beredd på att stimulanserna inte kommer att vara för evigt. Sannolikt kommer stödåtgärderna för ekonomierna att till stor del vara på plats under hela detta år, men under hösten kan det – för att citera Fedchefen Jeromy Powell – vara ”dags att börja tänka på att tänka på att minska stimulanserna”. Det behöver inte innebära ett slut för börsuppgången – under 2018 och 2019 steg den amerikanska aktiemarknaden med över 20 procent trots att Federal Reserves köp av tillgångar minskade – men det borde åtminstone betyda att nervositeten och svängningarna ökar.

Läkemedelsaktierna steg på bred front under veckan som gick. Både i Europa och USA gick läkemedelsbolagen upp med 4–5 procent. I Finland steg Orion med hela 7,5 procent med stöd från positiva produktnyheter. I övriga Norden tillhörde Astra Zeneca, Novo Nordisk och Genmab vinnarna bland storbolagen med uppgångar på 4–5 procent. Sektorn har utvecklats svagt under det senaste året till följd av att investerarna har inriktat sig på aktier med större konjunkturexponering. Detta har medfört att den relativa värderingen av många läkemedelsbolag nu ter sig som attraktiv.

Men kan det också vara så att placerarna börjar se en utplaning av konjunkturen framför sig, och därmed växlar spår mot mer stabila bolag? Det borde i så fall finnas en hel del potential i dessa aktier. Orion har nästan 25 procent upp till det senaste årets högsta kursnivå och Astra Zeneca cirka 20 procent. Värderingarna ser inte orimliga ut, speciellt för Astra Zeneca där tillväxten väntas ta rejäl fart under 2022. Kanske något att fundera på för den som önskar en stabil bas i portföljen?

"Men kan det också vara så att placerarna börjar se en utplaning av konjunkturen framför sig, och därmed växlar spår mot mer stabila bolag?"