”Dags att ge sig ut i verkligheten”
Våga er ut på fältet och se hur livet ter sig där. Det är Katja Lindroos råd till de nyvalda lokalpolitikerna. – Man kan inte lära sig om staden genom att bara läsa dokument om den, säger hon.
Katja Lindroos bär på en viss oro för lokalpolitikernas stora, svepande visioner. De kan begrava den stad som redan finns – som den i Gårdsbacka i Helsingfors.
– Alla förstår inte hur bra Gårdsbacka funkar. Det finns inte många likadana ställen i Helsingfors.
Vi har stämt möte vid köpcentret i Gårdsbacka invid metrostationen. Klockan närmar sig tolv och det sjuder av liv, av mera liv än i en medelstor finländsk stad, av mera liv än i de flesta stadsdelar i huvudstadsregionen.
Lindroos har genom åren blivit något av förortens främsta förespråkare, i företaget Urban Practices som hon driver med sin partner Ramon Maronier, och som medgrundare av Lähiöfest, ett evenemang som tillsammans med andra organisationer lyfter fram livet i huvudstadsregionens stadsdelar.
– Samtidigt har jag väl blivit medskyldig till att förorten upplevs som något separat från resten av staden.
En fara med att se staden uppdelad i förorter och centrum är att förorten börjar betraktas främst som ett område där vissa problem ska lösas, utan känsla för nyanserna.
– I förorten handlar politiken om precis samma frågor som på annat håll, som företagande, säger Lindroos och beskriver det vidsträckta nätverk av företagare som har sin utgångspunkt i köpcentret i Gårdsbacka.
En stor del av företagarna i köpcentret har sina rötter någon annanstans än i Finland.
För en politiker som betraktar Gårdsbacka på avstånd kan stadsdelen te sig främst som ett område där segregation råder.
Men vad betyder segregation egentligen? Är det bara något som råder då fler talar andra språk än de inhemska?
– Det går inte att bara bygga en politik på en matematisk formel där man försöker få en större procentuell balans mellan språkgrupper, säger Katja Lindroos.
Hon ser att det är ärligare att tala om problemen i mer exakta ordalag, om det finns sådana. Om arbetslöshet, eller om missbruk, eller vad det sedan kan vara.
Att abstrakta begrepp som segregation dominerar debatten kan ha att göra med avståndet till politikerna.
Gårdsbacka har kring 15 000 invånare, vilket är lika många som Lovisa eller något färre än Jakobstad. Områdets ärenden sköts ändå inte av något separat fullmäktige utan till största delen av politiker som sällan sätter sin fot i stadsdelen.
Katja Lindroos råd till de nyvalda lokalpolitikerna är därför att röra sig mer i staden. Gå på restaurang, lev livet på olika håll i staden.
– Man kan inte lära sig om staden genom att bara läsa dokument om den, säger hon.
Det här gäller för alla stadsdelar i huvudstadsregionen, som alla har sitt unika läge och sin unika historia.
– Det är urbana miljöer i sin egen rätt. Där finns något man kunde kalla för liv ...
Lindroos ser hur staden förändras både långsamt och snabbt.
Stadsplaneringen som politikerna bestämmer om rör sig långsamt, ända tills den plötsligt kan förändra det mesta.
– Om ett köpcentrum rivs, förändras livet genast för många.
Gårdsbacka köpcentrums öde kommer att avgöras under följande fullmäktigeperiod. Området ska byggas om på fastighetsägarnas och stadens initiativ, precis på vilket sätt återstår ännu att se.
Det snabbaste sättet att skapa positiv förändring i ett område är att ge redskap och makt till stadsborna, säger Lindroos.
– Att leva i staden är mer än att bara bo i den. Företagarna, som de här i köpcentret, är exempelvis en väsentlig del av staden. Det finns en enorm potential hos dem som lagt sin själ och sina pengar i att utveckla något.
Det är en utmaning för Helsingforspolitikerna att se stadsdelarna som unika och inte använda samma schabloner för planeringen överallt.
Frågan är hur väl lokalpolitikerna klarar av att hantera mångfalden när de planerar nytt. Den modell som har använts i Kvarnbäcken har funkat bra. Men funkar den också i Gårdsbacka? Det borde man våga ifrågasätta, säger Lindroos.
– Det gäller att ta vara på den positiva energi som redan finns. Och då måste förändringen komma nerifrån. Den kan inte ledas uppifrån.