”Lita på lärarnas yrkeskunnande”
– Kom gärna på besök.
Uppmaningen till de nyvalda politikerna kommer från Carita Glasgow, rektor för Zacharias Topeliusskolan i Tölö.
Ofta säger politiker att det bara är att ringa upp om man har något man vill föra fram, men Carita Glasgow vänder på inbjudan.
– Det är egentligen bara att vandra in. Kom hit för att äta skollunch, till exempel.
Genom att vara på plats kan en politiker få känslan för vad som är viktigt för en trygg skolgång och en fungerande pedagogik.
– Då ser man hur barnen mår och vad som får dem att må bra.
Det är särskilt viktigt nu när skolan liksom många andra gemenskaper drabbats av pandemin.
– Det finns en del trötthet och illamående. Vi ser kanske tyvärr inte hela bilden än.
Carita Glasgow ser att de rätt starka strukturer som finns kring den finländska skolan har bidragit till skolorna klarat av sin uppgift som fostrare och undervisare också under pandemin.
– Pandemin har visat att man kan lita på lärarnas yrkeskunnande, den pedagogiska yrkeskunskap som finns i skolorna.
En svag punkt finns i elevvårdens resurser, säger Glasgow. De som behöver hjälp allra mest får inte den tillräckligt snabbt.
– Det är brist på personal i psykologitjänster, till exempel.
Glasgow ser gärna att politikerna skulle lägga upp konkreta, mätbara mål för skolan, hellre än att måla upp stora visioner. Ett av de målen kunde vara att just lösa resursbristen i elevvården.
Magnus Westerlund, rektor för Gymnasiet Lärkan, lyfter också upp studerandevården som en fråga för lokalpolitikerna.
– Det känns särskilt viktigt så här i pandemitider.
Westerlund skulle gärna se en ny modell för kurators-, psykologoch speciallärartjänsterna.
– Nu räknar man till exempel ut hur många speciallärare det behövs för ett visst antal studerande. För Lärkans del betyder det 0,7 speciallärare, säger Westerlund.
I praktiken innebär det här att två eller flera skolor delar på samma speciallärare och då blir det lätt spretigt.
– En modell med en speciallärare per skolhus vore bättre. Då är du på plats och känner dina studerande bättre.
En annan konkret förhoppning gäller renoveringarna i skolorna. När skolorna rustas upp stiger hyran för lokalerna efteråt. Det går ut över andra resurser.
– Det här är en fråga som jag funderat mycket på och som jag inte riktigt förstår. Efter en totalsanering, som Lärkan snart står inför, stiger hyran men inget kommer till i skolans budget. Då lider verksamheten när hyran ska täckas, säger Westerlund.
– Vi skulle behöva en bättre modell för att få både välmående skolhus och välmående skolor.
Lärkanrektorns främsta budskap till de nya beslutsfattarna gäller grundfinansieringen. Politikerna förhandlar om den varje år, och varje år får skolorna vänta på hur mycket pengar de får för sin verksamhet.
Han har också märkt att projektfinansiering får en allt större del i budgeten.
– Det handlar vanligtvis om pengar för bara ett år. Det blir lätt alltför kortsiktiga lösningar.
Som det är nu vet inte rektorerna hur mycket pengar de har att röra sig med 2022. Trots det ska de planera ett skolår som går till sommaren 2022.
– Det här skapar osäkerhet i verksamheten. Det är för mycket hopande och roende. Det skulle vara otroligt viktigt med en mer stabil finansiering. Nu lever vi i en ständig oro för att behöva spara, säger Westerlund.