Åland ska omringas av femhundra vindmöllor
Coronapandemin har drabbat de åländska näringarna hårt. Men redan före pandemin påbörjades planeringen av en mångmiljardsatsning på havsbaserad vindkraft. Den ska inte bara fungera som ett nytt ekonomiskt ben att stå på, utan också placera Åland på den europeiska energikartan.
En storskalig satsning på vindkraft planeras på Åland. Tanken är att omkring femhundra vindkraftverk ska placeras i Ålands territorialvatten, främst norr men också söder om Åland.
– Landskapsregeringens uttalade målsättning är att Åland ska bli ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden, säger Ålands utvecklingsminister Alfons Röblom (HI).
Däremot finns det ännu varken tidtabell eller exakt prislapp för projektet. Landskapsregeringen har anlitat Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet för att kartlägga hur visionen kan genomföras. Senast i juli ska de presentera olika alternativ utifrån vilka Åland kan bygga sin strategi.
Enligt Röblom är avsikten att projektet ska starta så fort som möjligt.
– Uttrycket så snabbt som möjligt är förstås relativt. Det handlar naturligtvis om ett antal år, säger Röblom.
Mångmiljardsatsning
Projektet innebär stora infrastrukturella satsningar och ligger i mångmiljardklassen. Alfons Röblom säger att mängden energi som är tänkt att produceras är mycket större än Ålands eget behov. Förutom elproduktion finns det även planer på att inkludera energiförädling i projektet. – Den potentiella energimängd som kan produceras på åländskt territorialområde motsvarar 45 procent av den elenergi som producerades i Finland 2019, säger Röblom.
– Det är en exportvara vi talar om, säger Stefan Fransman, teknisk samhällsstrateg vid Ålands landskapsregering.
Enligt Fransman ligger Åland mitt emellan två energitörstiga nationer, vilket är en fördel när man utvecklar vindkraften på Åland.
Fransman säger att man för tillfället håller på att bygga ut vindkraften i norra Sverige, men det är ändå problematiskt att transportera elen därifrån till Stockholmsregionen där man talar om elbrist. Här kunde Ålands vindkraft spela en väsentlig roll.
Landskapsregeringen har också fört dialog med stamnätsbolagen Fingrid och Svenska kraftnät.
Just nu finns det två elkabelanslutningar mellan Finland och Sverige. En av kablarna ska bytas ut inom tio år. Förhoppningen är att den nya kabeln kan placeras så att den kan transportera el från framtida vindparker.
– Om en kabel mellan Finland och Sverige sammanlänkas med vindkraftsparker norr om Åland kan det vara ett tillskott för hela den nordiska energimarknaden, säger Fransman.
Fördelar och utmaningar
Tanken är att Åland ska arrendera ut havsområdena till aktörer som ämnar använda dem till uppbyggnad av vindkraft. Enligt Alfons Röblom har flera internationella aktörer hört sig för om möjligheterna. Han säger att det tyder på att projektplanerna ligger rätt i tiden.
Enligt Fransman bidrar Ålands småskalighet till att tillståndsprocesserna går betydligt snabbare än på nationell nivå.
– Vi har fördelar som andra inte har. För det första är vindförhållandena bra här. För det andra har vi lagstiftningsbehörighet inom bygg och energi, vilket betyder att det vid behov går snabbt att stifta lagar som underlättar processen, säger Fransman.
Enligt Röblom är fördelen med havsbaserad vindkraft att man minskar risken för att det kommer för nära mänsklig bebyggelse. Dessutom är vindarna jämnare över vattenytan, och det är möjligt att bygga större vindkraftverk.
Men det finns också utmaningar, till exempel den finansiella aspekten och var verken ska placeras. Dessutom måste man ta hänsyn till många miljövärden när planerna väl förverkligas. Fransman säger att man i havsplanen har beaktat närmare tio olika parametrar för energiområdena som sjötrafik, havsdjup och biotoper.
Folkligt stöd
Enligt Röblom är det viktigt att projektet har en folklig förankring, eftersom det handlar om en av ålänningarnas naturresurser. Just nu pågår även ett antal privata vindkraftsprojekt på Åland, och enligt Röblom har ålänningarna haft möjlighet att köpa andelar i dem.
Ålänningarna har dessutom en lång relation till vindkraften. Den första åländska vindmöllan restes 1992 på Sottunga.
– Det finns en känsla av att vi äger den här energikällan. Vi bedömer att det finns ett stort folkligt stöd för förnybar energi i allmänhet och vindkraft i synnerhet.
Skapa arbetstillfällen
För Ålands del skulle projektet medföra arrendeinkomster och skatteinkomster. Fransman säger att behovet av arbetskraft kommer vara stort under både uppbyggnadsskedet och i driftskedet.
– Under coronapandemin har vi sett hur sårbart det åländska sam
hället har varit i och med att sjöfarten och turistnäringen har drabbats hårt. Vindkraften skulle fungera som ett nytt, stadigt ben att stå på, säger Fransman.
Även Röblom säger att Åland måste bredda sin ekonomi. Han beskriver pandemin som ett slag rätt i Ålands solarplexus. Röblom och Fransman framhåller att också utbildningen är en viktig del för att lyfta den åländska profilen inom energibranschen.
– Jag brukar säga att Åland har varit ett bra exempel på fredslösning i hundra år. Det ska vi fortsätta att vara, men vi ska också bli ett exempel på hur man jobbar smart och agilt för att bli ett hållbart samhälle, säger Röblom.