Jätteprojektet Långnabba klart om ett år
Från och med april 2022 ska Åland få 65 procent av sin elenergi från vindkraft.
Anläggningen i Långnabba ser kanske ännu inte så mycket ut för världen: en grusad vägkorsning mitt i en skog i Eckerö. Men i april 2022 kommer mer än hälften av Ålands el att produceras av tio vindkraftverk här, vart och ett med en rotordiameter motsvarande längden på nästan en och en halv fotbollsplan.
Först måste ändå trettio 67-metersvingar fraktas hit med 72 meter långa trailerekipage. En enorm kran ska också monteras upp och ställas på så kallade hardstands, bärande underlag, när möllorna ska upp.
– Det är en ganska maffig kran som behövs för att ställa upp kraftverken. Bara bommen är 135 meter lång, säger Henrik Lindqvist, ansvarig byggprojektledare för Vindax som äger anläggningen och vd för Allwinds som övervakar bygget.
Varje vindmölla genererar 4 200 kilowatt. När de kopplats in kommer de tillsammans att generera mer än hälften av Ålands årsbehov av elektricitet. Lägger man ihop deras el med resten av landskapets vindmöllor kommer Ålands energibehov att till 65 procent tillgodoses av vindkraft.
Enligt Lindqvist är det snudd på världsrekord, men han påpekar att det kan finnas regioner i Danmark som ligger högre.
När möllorna är på plats kommer de att ha en navhöjd på 112 meter och en rotordiameter på 136 meter.
Vill man flyga luftballong förbi dem ska man inte gå ner under 170 meter – så högt sträcker sig verken när deras vingar når maxhöjden.
De tio kraftverkens maxkapacitet kommer att vara så saftig att det blir viktigt var de är inkopplade.
– Det är en betydande energimängd som produceras och man måste kunna koppla anläggningen till en stark punkt, förklarar Lindqvist.
– Det finns ett elnät här ute, men det klarar inte av en bråkdel av den
energi som ska produceras. Vi har gjort åtskilliga simuleringar.
Därför har man lagt en sjökabel från Hammarland Tellholm till Degerberg, nedanför vindkraftsparken. Det är den enda punkten där elnätet är tillräckligt starkt för att kunna ta emot de väldiga energimängderna. Där kommer också den så kallade Sverigekabeln i land.
Från Degerberg håller man på att lägga ut kablage upp till de el- och kontrollskåp som ska förbinda vindkraftverken med den centrala ”hjärnan” i Tellholm. Med fiberoptik får sedan möllorna instruktioner om hur de ska ställa sig mot vinden: De svänger sig precis som vindflöjlar.
En av vindkraftverkens stora fördelar är att de producerar som mest el då behovet är som störst – på vintern. Luften är nämligen tjockare då så att energiinnehållet är större och driver vingarna bättre.
– Lägger man produktions- och konsumtionskurvan ovanpå varandra så matchar de varandra riktigt bra, säger Lindqvist.
Åland exporterar el
Åland kommer tack vare sin kommande stora elproduktion att bli en elexportör till omkringliggande regioner – sammantaget kommer Åland att producera 65 000 kilowatt i vind-el när det blåser för fullt.
Givet att Ålands medelförbrukning ligger på runt 35 000 kilowatt innebär det att hälften av den vindgenererade energin kommer att kunna säljas till Sverige och Finland.
Just nu ligger den så kallade Finlandskabeln i standby på grund av tekniska orsaker, men frågan om export även till fastlandet utreds för tillfället.
– Vi vet att det finns ett intresse och jag vet att Kraftnät Åland funderar på hur de ska kunna få fram bra tariffer, säger Lindqvist.