Sex heta frågor inför Bidens och Putins möte

Få genombrott väntas under onsdagens möte mellan Joe Biden och Vladimir Putin – men här är sex frågor som kan komma upp för diskussion.

1. Nedrustning av kärnvapen

Relationerna befinner sig på botten och bara att presidenterna har enats om tid och plats för toppmötet får ses som en framgång. Men en fråga som USA och Ryssland åtminstone är överens om att de ska fortsätta förhandla är nedrustningsavtalet Nya Start, som förlängdes med fem år i februari.

– Det är det sista av de riktigt stora rustningskontrollavtalen som finns kvar, säger Gudrun Persson, forskningsledare på svenska Totalförsvarets forskningsinstitut.

– Det är viktigt att hålla nere antalet stridsspetsar och bärare, men avtalet är också symboliskt. Det står för att de här stormakterna kan komma överens, faller det samman sänder det en stark signal om total misstro.

USA har också sagt att man vill se förhandlingar om icke-strategiska kärnvapen.

– Amerikanerna är oroade över Rysslands stora tillgång på taktiska kärnvapen och skulle gärna se begränsningar. Det tror jag inte att ryssarna går med på, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.

2. Kärnenergiavtalet med Iran

Biden vill återuppliva det avtal som syftar till att hindra Iran att skaffa kärnvapen och som hans företrädare lämnade 2018.

Ryssland finns bland de länder som undertecknade avtalet och uppger att man gärna ser att USA återigen träder in i överenskommelsen som reglerar Irans atomenergiprogram.

– Båda parter är intresserade av att kärnvapenkunskapen inte sprids ytterligare och att avtalet fortsätter att leva. Här kan Ryssland underlätta för USA, säger Jan Hallenberg.

3. Klimatet

Behovet av att tackla klimatförändringarna är en multilateral fråga där det kan vara möjligt för ledarna att hitta gemensam grund. Biden har lovat att samarbeta med Ryssland, världens fjärde största utsläppare av växthusgas, kring klimatpolitiken.

Och på det USA-ledda klimattoppmötet i april uttryckte sig Putin positivt kring internationell samverkan – även om det är oklart hur stora ambitioner Kreml faktiskt har när det gäller att ta itu med problemen.

– Mycket av Rysslands intresse kring klimatfrågan är kopplat till Arktis, säger Gudrun Persson.

4. Reträtten från Afghanistan

Putin och Biden kan också komma att diskutera det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan i september. Båda vill undvika att landet faller djupare ner i kaos eller att talibanerna tar makten igen.

– Tillbakadragandet kommer att vara känsligt, med ökade attacker från talibanerna, säger Jan Hallenberg.

– Ryssland vill inte ha totalt kaos i ett land så pass nära. Här finns gemensamma intressen och det är möjligt att de kan hitta någon överenskommelse.

5. Ukraina och Navalnyj

USA har varit Ukrainas mäktigaste allierade sedan den ryska annekteringen av Krim och inför toppmötet har Biden lovat stå upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Tonläget mellan USA och Ryssland hårdnade på grund av den ryska mobiliseringen vid Ukrainas gräns i våras och inga genombrott väntas.

– Det är en röd linje för Ryssland och inget man kommer att diskutera, säger Gudrun Persson.

– Det ligger i Rysslands intresse att ha det lågintensiva kriget i Donbas i gång. Man betraktar Ukraina som en intern konflikt som ingen ska blanda sig i, vilket även gäller fallet kring den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj.

Ryssland har extremistklassat Navalnyjs antikorruptionsstiftelse och förbjudit personer från extremiststämplade organisationer att ställa upp i val.

– Biden måste markera att det är oacceptabelt att en stat som kallar sig en demokrati fängslar och terrorstämplar legitima aktörer, säger Jan Hallenberg.

6. Cyberattacker

Biden kommer att ta upp det ökade hotet från ryska cyberattacker. USA skulle gärna se ett Kreml som går med på att ta itu med problemet med cyberkriminella som tycks kunna verka utan att riskera straff i Ryssland.

– Ur amerikanskt perspektiv är det viktigt för Biden att markera att det är ett oacceptabelt beteende som inte får fortsätta, särskilt inte när det gäller attacker som kan kopplas till statliga aktörer, säger Jan Hallenberg.

När USA i april meddelade att man skulle utvisa ryska diplomater, svartlista nya ryska obligationer och utvidga sanktionslistan motiverades det med försök till rysk valpåverkan i USA och cyberattacken mot it-företaget Solarwinds.

– Det förnekas från rysk sida och beskrivs som hjärnspöken. Det är en väldigt stor stötesten, säger Gudrun Persson.