Respekt och medmänsklighet de största segrarna på Parken
Medmänskligheten segrade över det idrottsliga i alla tiders största match i finländsk herrfotboll.
Det skulle bli alla tiders finländska fotbollsfest. Det blåvita herrlandslaget fick äntligen kliva in i rampljuset och fotbollens finrum och spela sin första EM-match efter en evighetslång väntan.
Den förväntansfulla och euforiska stämningen som rådde på läktarna i Köpenhamn förbyttes snabbt till oro, obehag och rädsla då Christian Eriksson låg livlös på gränsmattan. Efter det kändes matchen som en totalt obetydlig bisak.
Men efter beskedet att Eriksen är vid medvetande på sjukhuset och att han tillsammans med båda lagen ville att matchen skulle fullföljas förvandlades den tragiska kvällen på Parken i Köpenhamn till en studie i respekt, medmänsklighet och idrottens fantastiska förmåga att förena och bygga broar.
Medan Eriksen fick medicinsk behandling på planen ställde sig hans lagkamrater i ring runt honom både för att stödja honom och för att skydda honom från världens blickar.
Under den långa pausen medan publiken, lagen och världen väntade på besked om Eriksens mående bjöd de finländska och danska fansen på ett samspel där de finländska supportrarna ropade ”Christian” och danskarna svarade med ”Eriksen”.
HBL:s utsände på läktaren berättade om fans som kramade om varandra, om tårar som fälldes och om vuxna män som öppet visade sina känslor.
På sociala medier fylldes flöden av hjärtan, stödjande ord och äkta och ärlig oro för den danska fotbollsstjärnans hälsa. Alla var överens: Finlands historiska EM-match var en bagatell i förhållande till motståndarens mående.
Då Joel Pohjanpalo nickade in det som skulle bli matchens segermål måste känslosvallet inom honom ha varit enormt och starkt. Men Pohjanpalo skrek inte ur sin glädje, han slog sig inte kaxigt för bröstet och han ställde inte till med några glädjescener. Han firade sitt mål lågmält, med få gester och med allvarlig min.
Efter matchen visade han upp samma fantastiska inställning och respekt:
– Det enda som jag tänker på är att hur Christian Eriksen mår. Det är det enda som betyder något, sade han i Yles intervju efter matchen.
Det är lika lätt att hålla med Pohjanpalo som det är att tycka om honom och det här laget.
Som Jonas von Wendt skrev under matchen: Det enda som egentligen spelade någon roll var att Eriksen är vid liv och att hans två barn får vakna upp med en pappa i sina liv också de kommande morgnarna.
Det finländska landslaget och den finländska fotbollen tog på lördagskvällen ett enormt steg mot att bli störst av alla lag i finländsk idrott. Att ta en seger i öppningsmatchen i EM är en enorm boost för hela sporten. Sättet laget, publiken och hela fotbollsgemenskapen visade respekt för Eriksen lyfter fotbollen till en helt ny nivå. Andra grenar kan bara se, lära och följa efter.
Men trots att det blev en sensationell seger över Danmark var det en helt annan känsla som hängde kvar efter att domaren blåst av matchen.
Det finländska laget får ursäkta – men de största segrarna under lördagskvällen var fotbollen, respekten och medmänskligheten.
Jag är säker på att landslaget gärna ser sin bragdseger överskuggas av vad Eriksens kollaps (och de positiva beskeden från sjukhuset) hade för effekt på hela fotbollsgemenskapen.
Den finländska stjärnmålvakten Lukáš Hrádecký sammanfattade det hela väl i intervjun med Yle efter matchen:
– Allt annat är för tillfället mindre viktigt än Christians hälsa.
Pohjanpalo, Hrádecký och den finländska publiken i all ära men den största hjälten på planen under lördagskvällen var ändå den danska lagkaptenen Simon Kjaer.
Han var först framme vid Eriksen, vände honom i sidoläge och såg till att lagkamraten inte svalde sin tunga.
Efter det skyndade han till Christian Eriksen fru Sabrinas undsättning då hon otröstlig följde med händelserna på stadion. Kjaer kramade om henne och lugnade henne för att sedan leda ut sitt lag från arenan och in tillbaka för att fullfölja matchen.
Kjaer valde självmant att kliva av matchen i den 63:e minuten. Han var helt enkelt för omtumlad för att kunna spela vidare.
Inför matchens omstart tvivlade den danske lagkaptenen att han kunde fortsätta spela men gav det en chans.
Då han märkte att det inte gick klev han av. Och visade sin storhet som ledare – och som människa.