För många väljer att inte rösta
En lat söndag resulterade i ett rekordlågt valdeltagande. Siffrorna börjar ligga farligt lågt med tanke på kommunalvalets legitimitet. Det krävs noggranna utredningar om orsakerna och åtgärder för att få väljarna aktiverade.
Farhågor om ett lågt valdeltagande fanns inför årets kommunalval. Dels på grund av den pågående epidemin, dels på grund av tidpunkten – sommaren har aldrig varit den tid då finländarna är som mest sugna på att gå till valurnorna. Ett hopp tändes i alla fall då rekordmånga förhandsröstade. Orsaken var säkert den förlängda tiden för förhandsröstning och att många visste att de har annat för sig under sommarsöndagen, den egentliga valdagen.
Det blev den sämsta valdagen någonsin, bara en av fem röstberättigade masade sig till vallokalerna och det gav totalt sett det lägsta valdeltagande i modern tid – 55,1 procent. Kommunalvalets största förlorare var varken Centern, De Gröna eller SDP – det var demokratin.
Då valdeltagandet börjar närma sig 50 procent står vi inför ett legitimitetsproblem – vad är valresultatet värt? I 24 kommuner röstade redan nu färre än hälften av de röstberättigade invånarna. De lataste väljarna finns i Kajana och Pieksämäki där valdeltagandet stannade vid 46,5 procent. Av de större städerna stannade i Vanda en majoritet av väljarna på sofflocket eller i solstolen. Sämst röstades det överlag i kommuner med 50 000–100 000 invånare.
I Svenskfinland röstas det i allmänhet flitigare än i genomsnitt och även i den kommun där valdeltagandet var lägst, Lappträsk, uppgick röstningsaktiviteten till 54,5 procent.
Det var rätt beslut att skjuta upp kommunalvalet. Epidemiläget var mycket osäkert då det egentligen skulle ha hållits i april. Läget förbättrades radikalt på ett par månader och anledningen till att så få verkligen röstade var nog inte väljarnas rädsla för att röra sig bland folk och bli smittade. Arrangemangen var säkra och hänsyn togs på alla tänkbara sätt till det rådande smittoläget.
Valdeltagandet hade varit lågt också i april, men då mer på grund av coronaläget. Nu kan tidpunkten och sommarvädret ha höjt tröskeln för att gå och rösta. Det är beklagligt att den lilla tid det för de flesta väljare tar att ta sig till vallokalerna känns som ett oöverstigligt hinder. Den som resonerar så inser inte vikten av att rösta och kunna påverka. Personen i fråga kan också ha tappat intresse för politiken, kanske gett upp på grund av att livet ändå inte känns kunna bli bättre. Uppgivenhet är den allvarligaste av orsaker till att man inte röstar.
Det finns all orsak att noggrant undersöka varför valdeltagandet blev så lågt i årets val men samtidigt blicka lite längre bakåt. Valdeltagandet i Finland sjönk inte plötsligt i och med söndagens kommunalval. Röstningsaktiviteten har redan länge varit låg. Av alla nationella val är siffrorna tyvärr lägst i de val som kommer närmast väljarna – kommunalvalen.
De nordiska länderna är i mångt och mycket väldigt lika, men i fråga om medborgarnas vilja att rösta är skillnaderna stora. Finland sticker ut, tyvärr på ett negativt sätt. Valdeltagandet i såväl riksdagsval som lokalval är klart lägst i Finland. I Sverige och Danmark ligger deltagandet i riksdagsval på över 85 procent och även i Norge tio procentenheter högre än ett normalt val i Finland. Också i lokalval befinner sig Finland klart i lä i en nordisk jämförelse.
Skillnaderna är stora då man tittar på åldersgrupper och socialekonomisk ställning. Det finns givetvis ännu inga noggranna uppgifter från söndagens val, men i allmänhet är valdeltagandet lägst bland unga och lägre utbildade. Skillnaderna kan vara oerhört stora. Till exempel i senaste riksdagsval röstade bara var tredje 25–34 åring med enbart grundskoleexamen, mot över 90 procent bland högutbildade 45–74-åringar. Det hotar leda till en snedvriden representation, ökad polarisering och alienation.
Röstningsaktiviteten i speciellt kommunalval närmar sig en sådan nivå att det snart blir ett legitimitetsproblem. Det är fråga om att demokratin ska fungera och därför behövs kraftigare insatser. Ansträngningarna för att öka valdeltagandet måste främst riktas till de yngre och lägre utbildade folkgrupperna – där problemet är störst.