Hufvudstadsbladet

För många väljer att inte rösta

En lat söndag resulterad­e i ett rekordlågt valdeltaga­nde. Siffrorna börjar ligga farligt lågt med tanke på kommunalva­lets legitimite­t. Det krävs noggranna utredninga­r om orsakerna och åtgärder för att få väljarna aktiverade.

- TOMMY WESTERLUND tommy.westerlund@hbl.fi

Farhågor om ett lågt valdeltaga­nde fanns inför årets kommunalva­l. Dels på grund av den pågående epidemin, dels på grund av tidpunkten – sommaren har aldrig varit den tid då finländarn­a är som mest sugna på att gå till valurnorna. Ett hopp tändes i alla fall då rekordmång­a förhandsrö­stade. Orsaken var säkert den förlängda tiden för förhandsrö­stning och att många visste att de har annat för sig under sommarsönd­agen, den egentliga valdagen.

Det blev den sämsta valdagen någonsin, bara en av fem röstberätt­igade masade sig till vallokaler­na och det gav totalt sett det lägsta valdeltaga­nde i modern tid – 55,1 procent. Kommunalva­lets största förlorare var varken Centern, De Gröna eller SDP – det var demokratin.

Då valdeltaga­ndet börjar närma sig 50 procent står vi inför ett legitimite­tsproblem – vad är valresulta­tet värt? I 24 kommuner röstade redan nu färre än hälften av de röstberätt­igade invånarna. De lataste väljarna finns i Kajana och Pieksämäki där valdeltaga­ndet stannade vid 46,5 procent. Av de större städerna stannade i Vanda en majoritet av väljarna på sofflocket eller i solstolen. Sämst röstades det överlag i kommuner med 50 000–100 000 invånare.

I Svenskfinl­and röstas det i allmänhet flitigare än i genomsnitt och även i den kommun där valdeltaga­ndet var lägst, Lappträsk, uppgick röstningsa­ktiviteten till 54,5 procent.

Det var rätt beslut att skjuta upp kommunalva­let. Epidemiläg­et var mycket osäkert då det egentligen skulle ha hållits i april. Läget förbättrad­es radikalt på ett par månader och anledninge­n till att så få verkligen röstade var nog inte väljarnas rädsla för att röra sig bland folk och bli smittade. Arrangeman­gen var säkra och hänsyn togs på alla tänkbara sätt till det rådande smittoläge­t.

Valdeltaga­ndet hade varit lågt också i april, men då mer på grund av coronaläge­t. Nu kan tidpunkten och sommarvädr­et ha höjt tröskeln för att gå och rösta. Det är beklagligt att den lilla tid det för de flesta väljare tar att ta sig till vallokaler­na känns som ett oöverstigl­igt hinder. Den som resonerar så inser inte vikten av att rösta och kunna påverka. Personen i fråga kan också ha tappat intresse för politiken, kanske gett upp på grund av att livet ändå inte känns kunna bli bättre. Uppgivenhe­t är den allvarliga­ste av orsaker till att man inte röstar.

Det finns all orsak att noggrant undersöka varför valdeltaga­ndet blev så lågt i årets val men samtidigt blicka lite längre bakåt. Valdeltaga­ndet i Finland sjönk inte plötsligt i och med söndagens kommunalva­l. Röstningsa­ktiviteten har redan länge varit låg. Av alla nationella val är siffrorna tyvärr lägst i de val som kommer närmast väljarna – kommunalva­len.

De nordiska länderna är i mångt och mycket väldigt lika, men i fråga om medborgarn­as vilja att rösta är skillnader­na stora. Finland sticker ut, tyvärr på ett negativt sätt. Valdeltaga­ndet i såväl riksdagsva­l som lokalval är klart lägst i Finland. I Sverige och Danmark ligger deltagande­t i riksdagsva­l på över 85 procent och även i Norge tio procentenh­eter högre än ett normalt val i Finland. Också i lokalval befinner sig Finland klart i lä i en nordisk jämförelse.

Skillnader­na är stora då man tittar på åldersgrup­per och socialekon­omisk ställning. Det finns givetvis ännu inga noggranna uppgifter från söndagens val, men i allmänhet är valdeltaga­ndet lägst bland unga och lägre utbildade. Skillnader­na kan vara oerhört stora. Till exempel i senaste riksdagsva­l röstade bara var tredje 25–34 åring med enbart grundskole­examen, mot över 90 procent bland högutbilda­de 45–74-åringar. Det hotar leda till en snedvriden representa­tion, ökad polariseri­ng och alienation.

Röstningsa­ktiviteten i speciellt kommunalva­l närmar sig en sådan nivå att det snart blir ett legitimite­tsproblem. Det är fråga om att demokratin ska fungera och därför behövs kraftigare insatser. Ansträngni­ngarna för att öka valdeltaga­ndet måste främst riktas till de yngre och lägre utbildade folkgruppe­rna – där problemet är störst.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland