Hon söker friska samtal genom konst
För många är Katja Juhola från Svartå känd för sina växthus sprängfyllda med ekologiska örter, men utanför trädgårdssäsongen arbetar hon på en doktorsavhandling. Hon undersöker hur samtalskonst kan hjälpa forskare och konstnärer med olika synsätt att föra goda dialoger.
Du vill stoppa gruvprojektet i vår hemby. Jag vill att arbetsmöjligheterna ska finnas kvar. Du säger att gruvverksamheten dödar en unik miljö. Jag svarar att familjers uppehälle hänger på att vi får inleda sprängningarna.
Vad gör den västnyländska konstnären och doktoranden Katja Juhola? Jo, hon frågar oss om vi vill delta i ett symposium. Hon bjuder in forskare som kan tala om gruvor och naturvärden och konstnärer som ska arbeta tillsammans med oss. Sedan kanske vi dansar eller målar för att få fram vår syn. Så vill Juhola skapa dialog och medla.
– För konst kan föda samtal och riva murar, säger hon.
Juhola har varit aktiv på konstfältet i över tjugo år, och under de senaste åren har hon forskat i samhällskonst. Hon har arrangerat symposier där olika synsätt på svåra frågor har fått mötas, som i miljökonflikter där känslorna kan gå heta och ord skava hårt mot varandra.
Symposierna är praktiskt orienterade. I en eller två veckor samlas deltagarna för att arbeta kring ett givet tema. Man bor tillsammans, äter tillsammans och arbetar tillsammans. Så bjuder man in bybor och lokala föreningar till dialog och workshop.
Utställning del av avhandlingen
Deltagarna talar om symposierna under förkortningen ISEAS, som står för engelskans International Socially Engaged Art Symposium, alltså ett internationellt konstsymposium som bygger på socialt engagemang.
Det senaste symposiet ordnades i västra Lappland. I augusti 2020 och januari 2021 deltog 17 forskare, konstnärer, konstforskare och dokumentärfilmare tillsammans med 75 ortsbor i Muonio, Äkäslompolo och Kolari just kring temat medling. Bland andra forskaren Mikko Jokinen från naturresurscentret Luke föreläste. Jokinen är insatt i frågor om hur gruvdrift och turism kan samverka. Juhola hade också engagerat Leif Ramm-Schmidt, expert på vattenrening i industri och gruvor, och Juha Himanka, docent i teoretisk filosofi vid Lapplands universitet.
– Uppgiften var att hitta konstbaserade metoder för att kunna samtala om konflikten kring den planerade Hannukainengruvan, om skogskonflikten kring en eventuell cellulosafabrik i Kemijärvi och att utforska den andliga dimensionen i personliga naturupplevelser, säger Juhola.
Andligheten tangerar frågan om att leva i samklang med naturen.
Deltagarna arbetade i fem grupper och resultatet ställs ut på Korundi konstmuseum i Rovaniemi från mitten av juni till mitten av september. Utställningen är samtidigt en del av Juholas avhandling. Varje symposium har avslutats med en utställning.
– Två år till kanske, säger Juhola. Vid det här laget har hon egentligen redan skrivit fler artiklar än vad som behövs för att disputera. Snart gäller det att sy ihop paketet och förstå vad symposierna gett.
"Olika synsätt får finnas"
Juhola ser i dag att konst kan ha en dimension av aktivism, att den uttrycker ett behov av förändring. Till det andra symposiet, 2017, bjöd hon in utländska och inhemska konstnärer för arbete i skolor och socialvården i Raseborg. Konstnärerna tog sina projekt till bland annat Kårkulla och äldreboenden.
– Jag har alltid varit för jämlikhet, för att man ska få delta oberoende av att man lever med funktionshinder eller hör till en annan minoritet. Alla har rätt att delta, att ha ett synsätt.
Att ordna internationella symposier kostar, men bidrag från bland annat Oskar Öflunds stiftelse, Raseborgs stad och Svenska kulturfonden har hållit i gång verksamheten.
– När Konestiftelsen meddelade att den stöder mitt medlingstema dansade jag omkring i huset i säkert en timme, säger hon och demonstrerar piruetterna i familjens vardagsrum.
Redan tidigt i processen bad Juhola Mari Krappala, docent i kulturstudier vid Aalto-universitetet att delta som mentor. Det är Juhola som startat ISEAS i Finland och som är kurator för symposierna, men hon ser att det är i samtal och gemenskap som nytt kan uppstå. Därför kom också naturvetare och miljöforskare in i verksamheten för några år sedan.
Symposiet som sommarens utställning bygger på har dokumen
❞ Inget är så viktigt som odling och konst. Till en början tänkte jag att de är olika saker, men det är samma slags grundtankar om till exempel ekologi som ligger i botten för mitt engagemang på båda hållen.
terats. För det har Juhola engagerat videoproducenterna Linus Westerlund från Raseborg och Amir Abdi från Iran. Både filmen och ett inledande seminarium är öppna för publiken över nätet på Rovaniemi konstmuseums Youtubekanal i dag klockan 13–17.
Tavlor i trädgården
Juhola engagerar sig gärna i lokalsamhället. Den sista helgen i maj hängde en konstutställning vid familjens växthus bakom Svartå slott. Den var ett resultat av att hon för några år sedan höll gratis konstskola för intresserade bybor.
– Nu hade tre av dem målat så mycket att vi kunde ha en utställning. Vi hängde upp ett femtiotal verk och sålde några också, säger hon förtjust.
Tio dagar innan utställningen i Rovaniemi ska byggas upp står Juhola framför familjens faluröda hus i det lilla brukssamhället.
– Jag har bott här i Svartå i tjugosju år och fortfarande inte vant mig vid hur vackert det är, hur fin naturen är här, säger hon och drar över en knallgul maskros med tummen. Maskrosorna får töja mot solen sida vid sida med en violplantering. Det är också ett slags dialog. Båda får finnas. Biodiversitet.
– Inget är så viktigt som odling
och konst. Till en början tänkte jag att de är olika saker, men det är samma slags grundtankar om till exempel ekologi som ligger i botten för mitt engagemang på båda hållen, säger Juhola.
Nu funderar hon på ett symposium kring matproduktion, ekologi och hållbarhet. Intensiteten lyser i blicken. – Det är fantastiskt att skriva avhandling, jag får synliggöra strukturer bakom det intuitiva i konst, sätta ord på konstuttrycket. Ofta flyter konstprojekt ut och försvinner när de är klara. Genom avhandlingen kan nya lärdomar och analys bevaras.