Caroline Sundgren disputerar inom distributionskanalerna för matsvinn
När man tänker på matsvinn går tankarna ofta till butiker och bioskräp. Caroline Sundgren har forskat i vad som händer mellan redarna, hur distributionskanalerna för matsvinn egentligen fungerar.
Efter en lång process ser Caroline Sundgren sakta men säkert slutet, ett halvt decennium har hon spenderat på att fördjupa sig inom området matsvinn i Finland.
– 2016 uppstod många nya aktörer inom området och det är nog en av orsakerna till varför jag valde ämnet, säger Sundgren.
Det finns flera olika slags företag och aktörer som behandlar och motverkar matsvinn. Vissa ser till att mat som annars skulle slängas hamnar på någons tallrik, medan andra funderar på alternativa områden för mat som redan blivit gammal.
– I den här stora hållbarhetsutmaningen ser jag matsvinn som något konkret, någonting enklare som vi faktiskt kan ta hand om.
Då Sundgrens ämne är logistik och samhällsansvar var det dock inte de enskilda aktörerna som hon var intresserad av, utan vad som händer mellan dem. Hennes pinfärska doktorsavhandling kretsar kring distributionskanalerna som aktörerna använder sig av.
– Distributionskedjan kan både vara ett problem och en lösning, men i kontexten av matsvinn är det något positivt.
Matsvinnshierarkier
Sundgren skiljer på surplus food och waste food, alltså överskottslivsmedel och matsvinn. Medan överskottslivsmedel är ätbar mat, kan matsvinn bestå av både ätbar samt icke-ätbar mat. Hur man kan hantera matsvinn beskrivs bra i den så kallade matsvinnshierarkin. Hierarkin består av fem olika nivåer.
– Jag tycker att den är bra för att den ger en klar prioriteringsorder.
Däremot tycker hon att den kunde tillämpas bättre.
– För tillfället kan det hända att överskottslivsmedel som egentligen kunde ätas, istället omvandlas till biogas.
Gemensamt mål
Även om matsvinn är ett relativt nytt diskussionsområde så finns det redan mycket forskning kring det.
– För ungefär tio år sedan började det forskas mera i matsvinn. Då var det mera fokus på matsvinn i hushåll.
Även om en stor del av matsvinnet kommer från enskilda individer och summan från deras hushåll så är det svårare att motverka just den delen av problemet. Därför koncentrerade sig Sundgren på de större aktörerna.
– Det som var intressant var att det inte är mycket matsvinn i butikerna, säger Sundgren.
Hon berättar om hur hon besökt butiker och endast sett enstaka lådor med mat som kastas.
– De stora mängderna kommer från centrallager eller fabriker.
Ifall man diskuterar aktörer inom området så är det inte så många som kommer på tal. Det handlar om appar genom vilka man kan sälja eller köpa mat som håller på att bli gammal samt restauranger och butiker som försöker använda sig av matsvinn i så stor utsträckning som möjligt.
– Man ska välkomna de nya aktörerna, de fungerar bra. Ofta måste de jobba hårt för att få ut något från stora kedjor.
Bolagen som har involverat sig i kampen är inte många och flera av dem är välgörenheter som bemannas av frivilliga arbetare.
– Man borde öppna diskussionen kring vilken roll aktörer som välgörenhetsorganisationer har. Nu gör de väldigt mycket av arbetet. Alla borde hjälpa till.
Lättnadens suck
Med blicken framåt hoppas Sundgren att både individer och större aktörer ska blir mera medvetna om problemet och att det finns en lösning.
– Jag hoppas att det blir en större diskurs kring matsvinn. Företag borde inse att matsvinn finns överallt, det är inget att skämmas över. Det finns metoder för att ta maten till vara.
Sundgrens disputation äger rum i dag, måndagen den 21 juni. Disputationen hålls online, via en webbkonferens. Sundgren säger att hon är något besviket över att hon kommer att sitta i ett kontor.
– Det är ju något man har väntat på ända sedan man börjat. Det är lite nervöst men jag ser fram emot att fira.
Sundgren tillägger att hon förstås kommer att fira i en mindre krets, karonkan får vänta. Efter hennes disputation kommer hon att fortsätta inom den postdoktorala forskningen.