USA-skildring i Trumps kölvatten
Som mångårig Washingtonkorrespondent för Yle känner Mika Hentunen amerikansk politik bättre än mången men hans nya bidrag till litteraturen om Donald Trumps Förenta staterna ger honom inte utrymme att fokusera på sina styrkor och helhetsintrycket imponerar inte.
Donald Trumps sista månader i Vita huset präglades av förluster. Först förlorade han presidentvalet i november och därefter förlorade han de alltmer desperata försöken att ogiltigförklara resultaten, vilket slutade i ett våldsamt angrepp på den amerikanska demokratin. Då Joe Biden svors in som president hade representanthuset för andra gången väckt riksrättsåtal mot Trump. Trots dessa motgångar har han inte försvunnit från den politiska scenen och inom Republikanska partiet är han fortfarande en betydande maktfaktor.
Yles man i Washington, korrespondenten Mika Hentunen, sällar sig med boken ”Trumpin perintö” till försöken att skildra Trumps Förenta staterna. Trots att Hentunen har ett djupt kunnande om och omfattande erfarenhet av amerikansk politik ger verket ett ojämnt intryck.
För dryga 60 år sedan fick journalisten Theodore H. White följa med John F. Kennedy och hans innersta krets från paradplats inför presidentvalet 1960. I boken ”The Making of the President”, 1960, presenterade White den politiska kampanjen som ett stort drama. Bestsellern var ett faktum. Sedan dess har varje presidentval resulterat i en drös med kampanjskildringar författade av journalister med unik insyn i de långa kampanjerna för att nå maktens centrum.
Stundvis för Hentunens insiktsfulla skildringar av långa arbetsdagar med diverse kampanjmöten och sammankomster med väljare tankarna till dessa böcker. Hentunen har varit på plats under iskalla kvällar i Iowa och stekheta sommardagar i Washington, hans reportageresor har fört honom till vågmästardelstaterna som avgör presidentval i Förenta staterna och han har talat med väljare, aktivister och kampanjstrateger. Hentunens skildringar av kampanjen är medryckande. I synnerhet meningsfulla är utdragen ur författarens privata dagbok som formar en röd tråd alltigenom boken. De stundvis utlämnande skildringarna av arbetet och en brutal non-stop nyhetscykel ger ett unikt perspektiv från Washington. Det är då Hentunen är som allra bäst. Dessvärre är boken inte egentligen uppbyggd kring styrkorna.
Ödesfrågorna
De första dryga 70 sidorna skildrar på ett medryckande sätt det omtumlande valåret som präglades av Donald Trump, covid-19 och Black Lives Matter-rörelsen. Därefter tar Hentunen sig an att fylla på dessa insiktsfulla avsnitt med längre segment om vad han beskriver som ödesfrågorna landet står inför efter Trump. Dessa frågor berör landets tvåpartisystem, demografiska förändringar, klimatförändringen, och landets internationella ställning.
Förvisso är frågorna alla relevanta, även om urvalet är oklart, och Hentunen ger en god överblick över dessa men bidrar föga med nya insikter eller perspektiv. Kommer tvåpartisystemet att spricka (nej), kommer de demografiska förändringarna garantera demokraterna politisk dominans i framtiden (nej), kommer Förenta staterna under Biden stoppa klimatförändringen (nej), kommer landet efter Trump att återgå till sin tidigare internationella ställning (nej).
Vissa av dessa avsnitt bygger kraftigt på Hentunens reportage för Yle under de senaste fyra åren och är stundvis olovligt eklektiska. Det främsta problemet är dock att det redan finns en uppsjö med böcker, även inhemska, som uttryckligen fokuserar på de så kallade ödesfrågor som Förenta staterna står inför och detta tillskott lyckas aldrig riktigt berättiga sin existens.
Sakfel och slarv
Tempot som amerikansk politik under de senaste fem åren hållit tär på alla som jobbar med ämnet. De politiska journalisterna som bevakade valåret 2020 på plats var mitt i stormens öga och var med rätta utmattade när väl Biden svors in. Hentunen konstaterar att han känner igen sig i beskrivningen människovrak. Trots det verkar även boken vara skriven under en synnerligen stram tidtabell och helhetsintrycket är att den känns påskyndad.
Författaren verkar även ha lämnats utan tillräckligt redaktionellt stöd. Förlagen inser intresset för Donald Trump och det gäller tydligen att smida medan järnet är varmt. Bristerna väcker ändå frågor om huruvida det finns tillräckliga resurser och stöd från förlagen för denna form av facklitteratur på den inhemska marknaden.
Såväl sakfel som språkslarv finns alltigenom i texten. Stundvis leder slarvfelen till en förvrängd skildring av avgörande politiska händelseförlopp. Hentunen påstår till exempel vid flera tillfällen att Kamala Harris presidentkandidatur kollapsade först efter de första valmötena och primärvalen i februari 2020. I själva verket lade Harris ner sin kampanj två månader innan väljarna i Iowa lade de första rösterna i kampen om presidentkandidaturen. Dylika missar är återkommande och förlaget bär en stor del av ansvaret.
De mänskliga misstagen är synnerligen beklagliga då de ger vatten på kvarnen för de kritiker som hävdar att Hentunen och resten av representanterna för nyhetsmedia är partiska och opålitliga. Hentunen känner läget i Washington bättre än de flesta, tyvärr begränsar ramverket för boken honom från att dela med sig av det han gör bäst.