Ju tamare kossor – desto mindre hjärnor
Dagens kossor har betydligt mindre hjärnor än den vilda föregångaren uroxen, visar en ny studie. Och ju tamare kor, desto mindre hjärna.
– Omfattningen av människokontakt verkar verkligen ha en effekt på hur mycket hjärnan minskar, säger forskaren Ana Balcarcel till New Scientist.
Forskare har länge vetat att tama djur har mindre hjärnor än sina vilda föregångare, det har man sett på bland annat grisar, hundar och får.
Där är kossor inte något undantag. I takt med att kor blivit tamare har deras hjärnor krympt, visar forskning från Zürichs universitet.
Paleontologen Ana Balcarcel har undersökt hundratals skallar på nötkreatur (Bos taurus), och jämfört dem med tretton skallar från den vilda föregångaren uroxen (Bos primigenius) – som dog ut för mer än 400 år sedan. Resultatet visar att något dramatiskt har hänt i takt med att människan domesticerat djuren – dagens tama nötkreatur har 26 procent mindre hjärnor än uroxen.
Skillnad mellan raser
Men Balcarcel nöjde sig inte med att bara jämföra vilda och tama djur, utan har också tittat på olika raser för att se om det finns någon skillnad. Det visade sig att de som har mindre kontakt med människor, exempelvis de som används för tjurfäktning, har nästan lika stora hjärnor som uroxen.
En mellanvariant – en sorts ko som strövar fritt utan särskilt mycket mänsklig inblandning och som ursprungligen avlades fram för att finnas som dekorativa inslag i vissa naturmiljöer – har något mindre hjärnor. Nötkreatur som avlats fram för sitt kötts skull har i sin tur ännu mindre hjärnor, medan mjölkkossor, som har daglig kontakt med människor, har minst.
Den delen av hjärnan som verkar minska hos djuren är det limbiska systemet, som är den region som hanterar rädsla, ångest och aggressivitet. Eftersom människan medvetet valt fogliga och lugna djur för kött- och mjölkproduktion genom åren har effekten blivit mindre hjärnor hos de djur som har mest kontakt med människor.
– Redan från allra första början så har de djur som fångats av människor varit de som varit mindre aggressiva, så det är bara en process som fortsatt och som framhävts i olika raser, säger Ana Balcarcel till Sciences nyhetssajt.
Något förenklad
Men Dominic Wright vid Linköpings universitet säger till sajten New Scientist att förklaringen kan vara något förenklad.
– Den relativa hjärnstorleken verkar förändras mellan vilda och tama djur. Men problemet är att vi inte vet helt säkert om dagens nötboskap kommer från de här uroxarna, vilket de här forskarna utgår från i studien. Men det verkar vara en stor sannolikhet att de (uroxarna) är representativa för deras (nötboskapens) vilda förfäder, säger han.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceeding of the Royal Society B.