Tuffa tag mot Ungern och Polen

Ärmarna kavlas upp för ännu en EU-kamp om grundläggande rättigheter i Ungern och Polen.

För första gången sedan coronapandemin utbröt ska EU-länderna återuppta sin särskilda granskning av rättsstatsläget i Ungern och Polen.

Mot båda länderna pågår processer i enlighet med EU-fördragets artikel 7, som i slutändan kan leda till indragen rösträtt för ett medlemsland som inte anses bry sig om grundläggande värderingar som demokrati, rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter.

I Polen gäller oron främst hur självständigt rättsväsendet är i förhållande till den politiska makten.

I Ungern handlar det om en bred kombination av hårdare tag mot massmedier, domstolar och nu senast även hbtiqa-rättigheter.

I förra veckan godkändes en ny lag av Ungerns parlament som stoppar reklam och andra massmediaprodukter som visar ”avvikelser från någons biologiska kön och könsbyten och sprider eller porträtterar homosexualitet” för alla under 18 år.

Tv- och radiokanaler ska nu endast få visa dylikt material mellan klockan 22 och 05, för att inte riskera böter eller indragna licenser.

Mot pedofili?

– Den här lagen är bara mot pedofiler. Den här lagen säger ingenting om vuxnas sexuella läggning. Den säger bara att så länge barn är under 18 år så är all utbildning om sexuella läggningar för dem exklusivt en rättighet för deras föräldrar. Jag undrar verkligen om någon av de som kritiserar lagen verkligen har läst den, säger utrikesminister Peter Szijjarto på väg in till tisdagens EU-möte i Luxemburg.

Flera EU-länder är ändå djupt oroade.

Granskningen av Ungern och Polen har pågått i flera år utan att egentligen komma särskilt långt. De två länderna avfärdar anklagelserna och stöttar dessutom varandra.