Kraftverk i Helsingfors läggs ner i förtid
Kolkraftverket på Hanaholmen stänger redan i april 2023
Redan 2015 bestämde Helsingfors stadsfullmäktige att kraftverket på Hanaholmen skulle stängas senast i slutet av 2024. Sedan dess har många miljövänliga satsningar gjorts.
Bland annat har ett biovärmeverk i Nordsjö planerats, påbörjats och förväntas ersätta en stor del av stenkolsförbrukningen när det står klart vintern 2022–2023. I samband med stängningen frigörs en attraktiv, och för Helsingfors sällsynt, strandtomt. Borgmästare Jan Vapaavuori ser framför sig ett nytt kulturcentrum på det gamla industriområdet.
Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) och energibolaget Helen kallade till presskonferens på tisdagen. Redan i december 2015 beslutade stadsfullmäktige att stänga kolkraftverket mellan Havshagen och Sumparn, men nu kom beskedet att det sker två år tidigare än planerat.
Den 1 april 2023 ska kolkraftverket vara historia. Det betyder att ännu en attraktiv strandtomt frigörs.
Orsakerna till att kraftverket i Helsingfors stängs tidigare är många, enligt Vapaavuori. En av de främsta orsakerna är det ökade på priset på utsläppsrätter, vilket gör stängningen ekonomiskt lönsam för Helen.
Sedan beslutet om stängning fattades har energiföretaget och Helsingfors stad förberett sig på att sluta använda stenkol. Många satsningar på grönare energi har redan gjorts. Sommaren 2018 togs en ny värmepumpsanläggning under Esplanaden i bruk och Katri Valas värmepumpsanläggning i Sörnäs har också utvidgats.
Gröna satsningar
Hanaholmens kraftverk ska ersättas med bland annat biomassa, värmepumpar och vindkraft. Värmeproduktionen ersätts med värmeåtervinning med hjälp av värmepumpar, lagring av energi och ett biovärmeverk i Nordsjö.
Biovärmeverket, vars huvudbränsle kommer vara skogsflis, förväntas ersätta omkring en fjärdedel av stenkolsförbrukningen vid Hanaholmens kraftverk och är den sista pusselbiten till ett koldioxidneutralt Helsingfors. Biovärmeverket förväntas vara klart vintern 2022–2023.
Enligt Helens tidigare vd, Pekka Manninen, utredde företaget att i ett längre tidsperspektiv också använda sig av flera andra utsläppsfria tekniker som geotermisk värme och små modulära kärnkraftsverk.
I de gamla oljegrottorna på Blåbärslandet bygger Helen också Finlands största värmelager för lagring av fjärrvarme. Värmelagret ska börja användas senare i år.
Jan Vapaavuori kunde också avslöja att det andra kolkraftverket i centrum, Sundholmen, sannolikt kommer att kunna stängas före aviserade 2029.
”Vi är väldigt stolta över att vi lyckats försnabba övergången till koldioxidneutralitet. Det är också ekonomiskt meningsfullt, och en sak som förbättrar vårt anseende internationellt”, säger Helens vd JuhaPekka Weckström i ett pressmeddelande.
Enligt Weckström har totalt en miljard euro avsatts för koldioxidneutrala satsningar och redan nu har en tredjedel av investeringsbesluten fattats.
Också Helsingfors stad har stora miljövänliga ambitioner. År 2035 hoppas man att staden ska vara koldioxidneutral. Genom tävlingen Energy Challenge har staden bett invånarna om hjälp med att hitta lösningar på hur man kunde eliminera förbränningsbaserad produktion.
Då Hanaholmens kraftverk stänger halveras användningen av stenkol i Helsingfors. Utsläppen av koldioxid för sin del minskar då med över 45 procent.
Hanaholmens kraftverk står nu för hela 2 procent av hela landets klimatutsläpp.
Vad händer med området?
Området kommer gradvis att göras tillgängligt för allmänheten och en del av kraftverksbyggnaderna kommer skyddas och bevaras. Borgmästare Vapaavuori säger i ett pressmeddelande att han gärna skulle se att området i framtiden kommer utgöra ett nytt centrum för den östra kärnstaden.
– På strandtomten finns onekligen nya stora möjligheter för både transport och kultur, säger han på tisdagens presskonferens.
Vapaavuori påpekar också att området är en av få strandtomter i Helsingfors där ett helt nytt område kan planeras från grunden. Stadsplaneringen i området kommer att påbörjas i höst.
❞ På strandtomten finns onekligen nya stora möjligheter för både transport och kultur.
Jan Vapaavuori