Skinnskallar och skådisar – FC Football Clubs historia fylld av skrönor
I snart 40 år har fotbollsklubben FC Football Club varit en omistlig del av bröderna Paul och Niklas Olins liv. Många kända spelare och oförglömliga händelser har passerat revy i Helsingforsklubben vars historia nu finns dokumenterad i bokform.
En gråmulen eftermiddag befinner vi oss på fotbollsplanen på Skatudden tillsammans med bröderna Paul och Niklas Olin. Planen väcker nostalgiska minnen när bröderna blickar tillbaka på mitten av 80-talet då FC Football Club grundades. På Skatuddens plan spelade FC Football Club sina första matcher.
– Jag minns att planen i hög grad var densamma som i dag – bortsett från att den förr var försedd med naturgräs. När FC Football Club grundades bodde vi alldeles intill planen. Morsan och farsan kunde sitta på balkongen och grogga och se våra matcher, minns Paul Olin, som till vardags är skådespelare.
När FC Football Club grundades 1984 såg Helsingfors fotbollsliv helt annorlunda ut än det gör i dag. Inget konstgräs, betydligt färre och oorganiserade lag samt ett spel som höll lägre standard.
– Det fanns inte så mycket utbud och hobbyer för yngre vuxna i huvudstaden. Vi ville skapa en hobby för oss. På 80-talet var det svårt att reservera en plan om man inte var en etablerad förening, vilket vi inte var. Vi letade efter smultronställen, och en plan som nästan alltid var ledig var den här på Skatudden eller sandplanen på Sveaborg, säger Niklas Olin, som är klasslärare.
FC Football Clubs första år präglades av matcher mot lösa sammansättningar som till exempel en samling skinnskallar i FC Skatta Skins, lag från Teaterhögskolan eller Gräsplanens Idrottsförening som bestod av bland andra Niklas Andersson, numera lärare i historia i Mattlidens gymnasium, och skådespelaren Ville Sandkvist.
– Matchen mot Gräsplanens IF slutade i en 25–2-seger för oss och det är FC Football Clubs största seger någonsin, säger Paul Olin.
Matcherna mot skinnskallarna är minnesvärda händelser i FC Football Clubs historia.
– På den tiden handlade det inte så mycket om politik utan om en livsstil för skinheads. Vi kom bra överens med dem och de var ganska oskyldiga, säger Niklas Olin.
För Paul Olin var det viktigt att bokföra varje match. Det var också därför som lagen man mötte måste ha namn.
– FC Skatta Skins hette bevisligen det eftersom vi har kvar en vimpel av dem som är gjord av en servett och ett sugrör från en hamburgerrestaurang och så har man ritat en boll och skrivit FC Skatta Skins. FC Skatta Skins saknade kvalitet, men det fanns kvantitet. För dem gick matcherna ut på att dricka öl, spela i högskaftade marschkängor och göra snabba byten. Det var ändå jämna matcher, säger Paul Olin.
Efter knappt 10 år av spel mot oorganiserade lag och kompisgäng blev FC Football Clubs verksamhet mer organiserad då klubben gick in för att spela i Bollförbundets serier.
– Orsaken var främst att det var svårare att ragga upp lag, och det skedde också ett byte av spelare i laget. Vi fick in nya spelare som var mer ivriga på att spela organiserade matcher och hade högre ambitioner. Samtidigt slutade också många spelare som inte hade lika höga målsättningar, säger Niklas Olin.
Vilken betydelse har det svenska språket haft för FC Football Clubs verksamhet i ett allt mer mångspråkigt Helsingfors? – Det kan ha en betydelse att det finns en sammansättning där man skamlöst med stolthet kan tala svenska. Det var ändå inget vi reflekterade över på 80-talet eftersom vi grundade laget tillsammans med skolkompisar, säger Paul Olin.
– Vi har också haft spelare med finska som modersmål, men språket har inte spelat en så stor roll, säger Niklas Olin.
– Däremot har vi inte haft så många utländska spelare i laget och det är jag lite ledsen över. Vi har inte lyckats skapa en bro mellan invandrare och oss. Vi lever lite i en bubbla utan kontakter med personer av annan etnisk bakgrund. Vi möter många mångkulturella lag, men vi är nog ett homogent svenskspråkigt lag, säger Paul Olin.
❞ Vi låter alla blommor blomma och vi har spelare på olika nivåer. Min nivå har inte höjts märkbart sedan 1984. Åldern är det enda som höjts. FC-andan finns ändå kvar – på både gott och ont. Paul Olin
Alla blommor blommar
Paul Olin tycker att FC Football Clubs 37 år fyllts av både glädje och sorg – oberoende på vilken nivå laget spelat. I dag är ändå FC Football Club ett mer idrottsligt lag än på 80-talet eftersom laget spelare håller mångsidigt på med olika idrotter.
– Vi låter alla blommor blomma och vi har spelare på olika nivåer. Min nivå har inte höjts märkbart sedan 1984. Åldern är det enda som höjts. FC-andan finns ändå kvar – på både gott och ont. Nu spelar tredje generationen Olin i laget eftersom Nickes son Oscar är spelande tränare och vår pappa Ingmar ingick i laget under de första åren. Min son Elvin som spelar i HIFK:s juniorer har hotat med att han någon dag ansluter sig till FC.
När FC Football Clubs öden nu finns dokumenterade i bokform säger bröderna Olin att det finns en person som skulle vara extra glad över boken. Det är pappa Ingmar som avled 2017 och som i många år satte sin prägel på klubben – först som spelare i laget och sedan som supporter som inte missade en match.
– Han hade varit nöjd eftersom han var en person som brann för statistik. Boken innehåller många fina skrönor vars sanningshalt man kan tvista om. Det är högt och lågt, grabbigt. Det finns miljoner fotbollsföreningar och alla har sin egen historia. FC FC har en berättelse som är värd att berättas – precis som brasilianska Corinthians eller Krakows gatubarns lags berättelser, säger Paul Olin.
Artikelskribenten spelade som målvakt i 3 matcher för FC Football Club mellan åren 1987 och 1990.