Rekordlågt intresse för att bli konfirmerad
Viljan att konfirmera sig ligger på rekordlåga 74 procent av femtonåringarna 2020. Prometheusläger lockar dem som vill diskutera utan Gud i centrum.
Årets första svenskspråkiga Prometheuslägervecka är avklarat, och två läger återstår. Lägren riktade sig ursprungligen till dem som inte konfirmerar sig, men är numera ett roligt sommarläger för vem som helst.
För första gången någonsin skulle det ordnas fyra läger på svenska i år. Men på grund av coronarestriktioner ställdes ett av lägren in. Varje år deltar kring 1 000 personer i lägren, och föreningen som ordnar lägren vill locka fler svenskspråkiga.
– Det finns en dröm om att vi ska bli mycket större, säger Linnéa Laustiola, som fungerar som lägerledare för tredje gången.
Under Prometheuslägren diskuteras samhälle, identitet och livsåskådning ur perspektiv de unga kanske inte fått möjlighet till i skolan. Det finns ingen läroplan, och lägrens koncept bygger på frivilligarbete.
Undervisningsmetoderna består av simulationer, fria diskussioner och alternativa diskussionssätt. Även om ämnena inte är nya för dem som deltar i lägren, är sättet att diskutera obekant.
– Miljön är helt annorlunda än i skolan. Deltagarna behöver inte räcka upp handen under en diskussion, ibland är vi inomhus, ibland sitter vi på en åker. Vårt jobb är inte att lära någon hur världen fungerar, utan att man ska få lära känna sig själv, och då kan man förstå själv hur saker går till, säger Laustiola.
"Åsikter kan vara bra åsikter fast man inte själv håller med om dem"
Rufus Ekström valde att gå på Prometheusläger eftersom han inte själv är religiös. Enligt honom väljer de flesta om de deltar i Prometheuseller konfirmationsläger beroende på om de har religion eller livsåskådning på schemat i högstadiet.
Det finns i många fall en föråldrad mental image om hur konfirmationsarbetet går till. Under konfirmationslägren diskuterar man förutom livsfrågor också teman som är relevanta för ungdomarna, som ansvarsfull konsumtion och klimatångest.
Helena Salenius sakkunnig i skolsamverkan och konfirmandarbete vid Kyrkans central för det svenska arbetet
– Jag har lärt mig bättre om ideologier som kommunism och kapitalism än jag gjort i skolan, eftersom vi själva fått diskutera och inte endast lyssnat. Vi diskuterar mycket om åsikter, och varför åsikter kan vara bra åsikter även om man inte själv alltid håller med om dem, säger Ekström.
”Konfirmationen har nog framtid”
År 2020 deltog ett rekordlågt antal 15-åringar i konfirmationsundervisningen – intresset låg på 74 procent. Under 1990-talet konfirmerade sig 90 procent av 15-åringarna.
– Det sjunkande intresset för att delta i konfirmationsundervisning beror antagligen mest på att allt färre hör till kyrkan. Av de 15-åringar som hör till kyrkan är det ändå kring 90 procent som väljer att konfirmera sig, och ungdomarna är mycket nöjda med sina upplevelser, säger Helena Salenius, sakkunnig i skolsamverkan och konfirmandarbete vid Kyrkans central för det svenska arbetet.
Konfirmationsundervisningen har enligt henne en framtid i Finland, och hon tror den dalande trenden småningom kommer plana ut.
– Det finns i många fall en föråldrad mental image om hur konfirmationsarbetet går till. Under konfirmationslägren diskuterar man förutom livsfrågor också teman som är relevanta för ungdomarna, som ansvarsfull konsumtion och klimatångest.
Evangelisk-lutherska kyrkan har en övergripande plan från 2017 om hur konfirmationsundervisningen ska gå till – i praktiken beror ändå förverkligandet på den lokala församlingens traditioner.
– Det går att hitta sätt att ordna verksamheten så att den känns relevant för de unga, säger Salenius.
Ena, båda, eller ingendera
Även om Prometheusläger ursprungligen erbjöds som alternativ till de 15-åringar som väljer att inte konfirmera sig, behöver inte de två lägren jämföras med varandra på ett sätt som innebär att det ena lägret är bättre än det andra, då de helt enkelt är olika, anser Linnéa Laustiola.
Konfirmationslägret är endast en del i konfirmandundervisningen, och det finns de som väljer att gå på både konfirmandlägret och Prometheuslägret – och de som inte deltar i något läger alls.
– Den avgörande skillnaden mellan lägren är slutligen att man under Prometheuslägren talar om religion, men inte om Gud eller religion som huvudsak. Många vet inte om att det finns en sådan sak som Prometheusläger, och lägerdeltagarna kommer oftast från huvudstadsregionen där man berättar om verksamheten i skolorna, säger Laustiola.