Lidls enspråkigt finska texter väcker ilska
Enspråkigt finska texter mötte Kristian Ulfstedt i Lidls affär på Drumsö. Livsmedelskedjans linje är att det räcker med finska på orter där finskan är i majoritet. – Absurd logik, säger Ulfstedt.
Under ett besök i livsmedelskedjan Lidls affär på Drumsö gjorde Helsingforsbon Kristian Ulfstedt en upptäckt som väckte förvåning och irritation: alla texter var på finska.
På andra orter i Svenskfinland hade den pensionerade tv-journalisten Ulfstedt tidigare noterat att texterna i Lidls affärer kunnat förekomma på båda språken. Ulfstedt kontaktade Lidls vd Nicholas Pennanen för att fråga om strategin.
Per e-post fick Ulfstedt ett snabbt svar. Lidls linje är att texterna trycks på båda språken på sådana tvåspråkiga orter där svenskan är i majoritet, men enbart på finska på orter där finskan är i majoritet. Det här sväljer Ulfstedt inte. – Vad fan är det för logik? Absurt. Det här är pennalism mot oss svenskspråkiga i tvåspråkiga kommuner som Helsingfors där finskan är majoritetsspråk.
”Hukarmentalitet”
Ulfstedt oroar sig för att fenomenet är en del av en trend där svenskan försvinner ur stadsbilden och reduceras till hemspråk.
– Vi finns ju knappt mera. På tv talar finlandssvenskar finska sinsemellan när programmet är finskt. Vi får tydligen inte synas. Tanken är väl att vi ändå kan finska, så varför skulle vi bry oss, säger Ulfstedt.
Han hoppas att fler skulle reagera på den här typen av frågor.
– Jag är trött på finlandssvenskarnas hukarmentalitet och anser att vi ska kämpa för våra rättigheter.
– Det tråkiga är att de flesta affärskedjor gör likadant.
På ryska vid gränsen
Lidls marknadsföringschef Ossi Liljeström säger att kedjans linje för närvarande står fast.
– Där svenskan är i majoritet har vi pris- och informationsskyltar på finska och svenska. På andra håll i Finland är skyltarna enbart på finska. Inom vissa områden, som vid östgränsen, är skyltarna på finska och ryska, säger Liljeström.
Lidl hänvisar inte till ekonomiska orsaker, utan till kundernas önskemål.
– Vi strävar efter att tillmötesgå våra kunders behov och lyssnar naturligtvis alltid på deras önskemål. Vi utesluter förstås inte tanken om att en dag ha tvåspråkiga skyltar i hela landet, men i det här skedet är vi inte i färd med att ändra linjen, säger Liljeström.
– Men själva produkterna är alltid försedda med information på både finska och svenska, tillägger han.
Lokala beslut
Inom S-gruppens och Keskos affärer finns liknande lokala språkvariationer. Båda kedjorna uppger att besluten fattas lokalt i varje enskild affär.
– På S-gruppens verksamhetsställen är alla vägvisningstexter och skyltar planerade så att svensk- och engelskspråkiga texter ryms tillsammans med den finska texten. Beslut om texterna ska vara på ett, två eller tre språk fattas i butikerna, säger Veera Vuorinen vid S-gruppens kedjestyrning.
S-gruppen har alltså inte fastställt gränser till exempel för hur stor andel av folkmängden på orten en språkgrupp ska utgöra för att skyltarna ska vara flerspråkiga.
– Snarare har vi låg tröskel för att ha texterna på flera olika språk om det finns många kunder eller ortsbor som talar ett annat språk än finska, säger Vuorinen.
Ekonomiska skäl spelar ingen roll för valet av ett eller flera språk på skyltarna, betonar både S-gruppen och Kesko. Vid Kesko säger konceptdirektör Ari Viljakainen att Kbutikernas köpmän fattar besluten.
– Köpmännen som har lokalkännedom och känner kunderna bäst avgör vilket språk skyltarna har. De avgör också språkens inbördes ordningsföljd, om språken är fler än ett. Strävan är alltid att betjäna den lokala kundkretsen så bra som möjligt på det sätt de själva önskar, säger Viljakainen.
Vi finns ju knappt mera. På tv talar finlandssvenskar finska sinsemellan när programmet är finskt. Vi får tydligen inte synas. Tanken är väl att vi ändå kan finska, så varför skulle vi bry oss.
Kristian Ulfstedt