Kan Köpenhamn så kan vi
Andra städer har klarat av det. Så då ska väl också Helsingfors lyckas få ordning på kaoset med elsparkcyklarna.
De har kommit för att stanna, elsparkcyklarna. Åtminstone är det intrycket man får efter att ha ringt slumpmässiga samtal till ett antal beslutsfattare för olika partier i Helsingfors. Ingen vill förbjuda dem, nej, elsparkcyklar hör till stadsbilden i en modern stad. De har dessutom många fördelar; miljövänliga, utsläppsfria och de främjar en ny typ av kollektivtrafik.
Om det bara inte vore för laglösheten i det som ter sig som ett elsparkcyklarnas vilda västern. Färska siffror från sjukvårdsdistriktet HUS i Helsingfors och Nyland blottar en krass verklighet med allvarliga skallskador och benbrott som följd av olyckor med de lätta eldrivna fordonen. Enbart på Mejlans sjukhus har rekordmånga olycksfall behandlats mellan 1 maj och 21 juni i år, 143 stycken. Statistiken tecknar en mindre smickrande bild av elsparkcyklister i 20–30 års åldern som nattetid och i berusat tillstånd tappar kontrollen över cykeln.
Så vad göra utan att hemfalla åt moralpanik? Stadens beslutsfattare tvår delvis sina händer och menar att möjligheten att ingripa i privat näringsverksamhet är begränsad. Det är alltså uthyrningsfirmorna själva som borde få ordning på uthyrningen, anser flera beslutsfattare som HBL talat med.
Också polisen kunde statuera exempel genom att bötfälla vettvillingar i avskräckande syfte. ”Även om polisen säkert har viktigare saker att göra, men ändå”, säger en källa.
Om man sneglar på cykelstaden nummer ett i Norden, Köpenhamn, är inställningen aningen annorlunda. Där fick man nog av kaoset och förbjöd helt sonika uthyrning på gatan i absoluta stadskärnan förutom för företag som ser till att det finns en avtalad fysisk plats för returnering av cykeln.
Den ansvariga borgmästaren för teknik och miljö, Ninna Hedeager Olsen, har många gånger sagt att stadsrummet kan användas till så mycket annat än uthyrning av elsparkcyklar. Hon anser dessutom att det uttryckligen är beslutsfattarnas sak att ta ansvar för vad de gemensamma utrymmena används till.
”Vi kanske hellre vill ha uteserveringar och bänkar på våra offentliga platser än uthyrning av elsparkcyklar.”
Också i Oslo har debatten rasat om alkoholstinna, nattliga cykelfärder. Ett av de stora uthyrningsföretagen, svenska Voi, har i debatten lanserat ett reaktionslås; för att få hyra ska man klara av ett spel som mäter reaktionsförmågan.
I en intervju för HBL säger Reeta Alastaro, ansvarig för Voi i Finland, att ”vi är öppna för åtgärder som kan förbättra säkerheten”.
Efter den senaste tidens debatt kanske något faktiskt händer också i Helsingfors. Strax före midsommaren lämnade Vänsterförbundets Petra Malinen in en motion med 15 underskrifter från flera partier. Politikerna vill att staden utreder vilka möjligheter det finns för att få bukt med problemen. En åtgärd som nämns är att sänka hastigheten från 25 km/h till 20 km/h inom vissa zoner, en åtgärd som uthyraren Voi redan bestämt att ska testas i Åbo som första stad i Finland.
En annan kunde vara att begränsa uthyrningen nattetid.
En tredje vore krav på cykelställningar precis som för stadscyklarna.
Eftersom de flesta vill ha kvar elsparkcyklarna måste det här gå att lösa. Med tanke på att problematiken går igen i andra städer i Norden och uthyrningsfirmorna åtminstone delvis är desamma kan det inte ens vara så svårt att kika på hur andra gjort.
Det ligger i allas intresse. Det lönar sig också för användarna att tänka på om de vill ha kvar möjligheten att susa fram i ljumma sommarvindar – regler i all ära men det börjar mellan öronen på oss alla.