FÖRVÅNING, FÖRVIRRING, ORO.
Områdets kulturhistoriska karaktär kommer att förstöras i och med Helsingfors bastuplaner, förutspår oroade naturister, som fått bada i fred på Fölisön ända sedan 1906.
Stadsoasen Fölisön har erbjudit ett rum för naturistbadare sedan tidigt 1900-tal. Att staden nu överväger att bygga på Fölisön och den kulturhistoriska fristaden kan förändras upprör strandens stamkunder. Ska staden bevara det gamla, eller utveckla enligt stadsstrategin – till vilken kostnad i så fall?
På Fölisön är det kvavt, tyst och framför allt grönt. Tre kvinnor, varav en är naken och två klädda i baddräkt, tar dagens första simtag klockan 10 på morgonen. Från år 2023 vill Helsingfors stad hyra ut en del av friluftsbadsområdets södra kant till en privat aktör för att bedriva bastuverksamhet. En tävling har utlysts för att hitta den bästa idén för verksamheten. Kvinnor och män har haft åtskilda områden på friluftsbadet för sol och bad med eller utan baddräkt sedan 1906 – att staden nu överväger att bygga på den kulturhistoriskt betydelsefulla platsen förbryllar naturisterna.
– Lugnet och närheten till naturen gör platsen till vad den är. Det är det enda friluftsbadet som finns kvar i Helsingfors. Om här ska byggas en bastu med kafé- och restaurangverksamhet kommer öns karaktär och miljö att förstöras, säger Iris Kolehmainen, medlem i vinterbadsföreningen Seurasaaren Uimarit. Hon har utnyttjat friluftsbadet i drygt tio år.
Själva bastun är inte problemet, tvärtom tycker många medlemmar om tanken på den. Det är den möjliga restaurangverksamheten och bastuns placering som oroar. Det redan ganska begränsade området kommer delvis kapas av då cirka 1 000 kvadratmeter av strandens södra kant och vattnet kommer gå till bastun och dess tillhörande verksamhet. Detta kommer göra friluftsbadet betydligt trängre.
Vad ska nu hända med vår strand?
Fölisöns friluftsbad är ett nakenbad. Två dagar i veckan ska man ändå simma med badkläder på under sommaren, då Helsingfors stad sköter om verksamheten. Från mitten av september till slutet av maj sköter föreningen lokalerna och tomten som gemensamt arbete. Trots att föreningen i huvudsak är en vinterbadsförening, används stranden lika flitigt också sommartid av medlemmarna. Föreningen har hyrt tomten sedan 2012.
– Man får bada naken, men man måste inte. Det sköna är att man kan komma hit som man är. Det är bara att ta av sig kläderna och hoppa i havet. I Helsingfors finns det ingen motsvarande plats, säger Kolehmainen.
Möjligheten att komma till en lugn plats i naturen för att bada har varit en personlig räddare för det psykiska välbefinnandet det senaste året, säger Sirkku Saarela, styrelseordförande för Seurasaaren Uimarit. Sedan coronapandemin i mars 2020 vände upp och ned på vardagen har föreningen växt från cirka 250 medlemmar till dagens 414.
Enligt Saarela är föreningens medlemmar nu förvirrade, då planerna på att bygga kom så plötsligt. Föreningen har enligt henne inte erbjudits mycket förhandlingsutrymme då det gäller att bevara området. Staden ville ändå höra föreningens åsikter, och styrelsen har skickat ut ett frågeformulär till föreningens medlemmar för att kunna göra ett officiellt ställningstagande för stranden
– Jag undrar om man verkligen vänt på varje sten för att hitta ett område att bygga bastun på. Annars förstår jag inte varför det måste byggas på Fölisön, staden känner nog till det kulturhistoriska värdet, säger Saarela.
Det är kvinnornas del av stranden som kommer stympas då bastun tar plats av strandområdet.
– I praktiken kommer det vara möjligt att simma ut från bastuns del av stranden så man ser över till naturistsidan av badet som används av kvinnorna, säger Saarela.
Allmän service eller business?
Helsingfors stad skriver att det är meningen att verksamheten på Fölisön ska kunna bedrivas med de kulturhistoriska värderingarna och naturen i åtanke. Att dessa lovord ska förverkligas är friluftsbadarna skeptiska till.
– Jag förstår inte varför Helsingfors bestämde sig för att placera bastun just på Fölisön. Här är det bra precis som det är, säger Kolehmainen.
Kolehmainen påpekar att privata företag vill göra vinst – bara bastu är knappast lönsamt, så sannolikt inkluderar aktörernas idéer också restaurangverksamhet. Just nu får man inte ens cykla på ön, och hur det skulle vara möjligt att transportera varor till en lokal på ett sätt som inte stör lugnet är oklart.
– Jag är rädd för att det kommer folkmassor, alkoholförsäljning och trafik hit. Tystnaden kommer att försvinna, säger Kolehmainen.
– Bastun kommer att förstöra stranden alltför mycket och oåter
kalleligt. Värst skulle vara att bastun visar sig vara olönsam och går i konkurs inom några år och man sedan förstört stranden helt i onödan, säger Saarela.
Kulturhistoriska arvet ska bevaras
Inte alla som utnyttjar stranden ser bastuplanerna som ett problem.
– Jag har sett fram emot en bastu! Säkert kan man göra verksamheten på ett sådant sätt som inte stör lugnet, säger föreningsmedlemmen Maire Meller, som betraktar planerna med större optimism än Kolehmainen och Saarela.
Enligt Helsingfors stad innebär tävlingen inte nödvändigtvis att man kommer bygga på Fölisön. Om staden hittar en lämplig aktör kan man bygga.
– Bastur är väldigt efterfrågade i Helsingfors. Sakkunniga och representanter för bland annat stadsmuseet och Helsingfors havsstrategi har utformat underlaget för tävlingen om att få bygga på Fölisön. Staden bestämde sig för att välja den här bastuplatsen för tävlingen eftersom det gjordes en bastuplats här i detaljplanen redan 2004, säger Suvi Tuiskanen, specialist vid Helsingfors stadsmiljösektor för utveckling av markegendomen och tomter.
Den öppna ansökan för aktörer om att bygga havsbastur stängs den 30 september. Efter det kommer det klarna hurdan verksamheten på Fölisön och de andra tänka bastutomterna på Sandudd och Tarvo slutligen blir.