Stora pengar kan påverka stadsplanen
Kommunen har monopol på hur den byggda miljön planeras, men privata fastighetsinvesterare har trots det möjlighet att driva sina egna projekt.
Trots att kommunen har stadsplaneringsmonopol finns det metoder för privata fastighetsinvesterare att driva egna projekt. Det görs genom ett system med så kallad planeringsreservering som är i bruk i vissa kommuner, bland annat i Helsingfors. Numera talas det också om utvecklingsreservering.
Några aktuella projekt i Helsingfors där fastighetsinvesterare utnyttjar systemet med planeringsreservering är planerna för Elielplatsen, Garden Helsinki-projektet och utvecklingen av Södra hamnen.
Systemet går ut på att en investerare eller en grupp med investerare ansöker om en planeringsreservering för ett område för en viss tid. Om staden beviljar planeringsreserveringen får investerarna rätt att planera området på eget initiativ och utifrån egna utgångspunkter. Därtill förbinder de sig att förverkliga planerna. Blir det inga planer inom den angivna tidsfristen återgår området till staden.
Fördelen för staden är att investerarna då står för planeringskostnaderna. Nackdelen är att stadens inflytande över planeringen minskar, vilket kan leda till dåligt planerade miljöhelheter eller andra tråkiga överraskningar.
För investerarnas del är fördelen att de får styra projektet ända från början, vilket innebär att de kan planera in just så mycket kvadratmeter de vill. Matematiken är enkel; ju mer kvadratmeter, desto lönsammare projekt. I förlängningen betyder det mera byggande, mera ekonomisk aktivitet och mera jobb åt de som är involverade.
En beviljad planeringsreservering är ändå inte ett frikort för investerarna. Alla planer måste godkännas av staden. Om planerna är väldigt långt gångna kan det ändå vara svårt för staden att förkasta dem, även om de skulle vara dåliga. Det här är en av orsakerna att många motsätter sig användningen av systemet.
– Problemet är att det är investerarna som styr projektet, även om alla planeringsfaser ska godkännas av stadens tjänstemän och politiker, säger Tuomo Hahl, vice ordförande för Finlands arkitektförbund.
Envisa investerare
Finlands arkitektförbund kritiserade nyligen planerna för Elielplatsen i Helsingfors centrum. Staden har beviljat en planeringsreservering för en investerargrupp som vill bygga kontor på platsen. Investerargruppen ordnade en planeringstävling, där de bjöd in fem arkitektbolag.
– Processen med Elielplatsen var annars normal för en inbjudningstävling, men investerarna höll envist fast vid att de ska ha 40000 våningskvadratmeter ovanför marknivå. Då valde Finlands arkitektförbund att hoppa av, säger Hahl.
Arkitektförbundet anser att 40000 våningskvadratmeter är för mycket för området. Då investerarna inte böjde sig beslöt förbundet att inte delta i planeringstävlingen. Ursprungligen skulle förbundet utse en representant till tävlingsjuryn.
Planeringstävlingen för Elielplatsen avgjordes i mitten av juni. I samband med avgörandet beslöts att den sammanlagda våningsarealen ska minskas med 10 000 kvadratmeter.
Problemet är att det är investerarna som styr projektet, även om alla planeringsfaser ska godkännas av stadens tjänstemän och politiker.
Tuomo Hahl vice ordförande för Finlands arkitektförbund