Snart når Finland flockimmunitet
Hur länge kan vi ha coronarestriktioner när majoriteten av Finlands befolkning fått minst en vaccindos? Expert efterlyser politisk diskussion.
Efter en pandemi som pågått i nästan ett och ett halvt år har de flesta finländare anpassat sig till att restriktioner av olika slag är en del av vardagen. Inom de närmaste veckorna kommer Finland att uppnå ett läge där alla de personer som ingår i en riskgrupp fått två vaccindoser. Nu vill överläkare Hanna Nohynek vid Institutet för hälsa och välfärd att politiker börjar fundera på vilken strategi landet ska ha under hösten och vintern.
– Pandemin har varit så närvarande under en så lång tid att vi kanske blivit lite förblindade av situationen. Man kanske tar det för givet att det råder restriktioner. Så ska det inte vara, säger Anna-Maja Henriksson.
När vaccinationstäckningen stiger blir samhället mer resistent mot coronaviruset. Nu efterlyser både läkare och politiker en diskussion om behovet av restriktioner och hur finländare ska anpassa sig till en vardag där det akuta hotet inte längre är närvarande trots att pandemin ännu pågår.
I onsdags efterlyste överläkare Hanna Nohynek vid Institutet för hälsa och välfärd en diskussion om hurdana restriktioner Finland kan ha i kraft nu när majoriteten av befolkningen fått minst en vaccindos. I Helsingin Sanomat sade Nohynek tidigare i veckan att coronarestriktionerna är välmotiverade tills alla de personer som ingår i en riskgrupp fått två vaccindoser.
Inom de närmaste veckorna kommer Finland att uppnå ett sådant läge. Nu vill Nohynek att experter och politiker börjar fundera på vilken strategi Finland ska ha under hösten och vintern.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) anser att frågan är i första hand politisk. Därför uttalar hon sig i egenskap av SFP:s partiordförande.
– Jag och mina kolleger inom partiet har under hela pandemin varit benägna att lyssna på hälsovårdsmyndigheterna. Därför välkomnar jag varmt den diskussion som Hanna Nohynek lyfter fram, säger Henriksson.
Enligt Henriksson är diskussionen om restriktionerna väldigt nödvändig men det kommer att ta en tid innan hela regeringen kan samlas för att föra den diskussionen.
– Pandemin har varit så närvarande under en så lång tid att vi kanske blivit lite förblindade av situationen. Man kanske tar det för givet att det råder restriktioner. Så ska det inte vara.
Just nu ser epidemiläget väldigt annorlunda ut i Finland än i mars 2020 då beredskapslagen togs i bruk. Henriksson framhäver vikten av den expertis som hälsovårdsmyndigheterna besitter men säger också att människors fri- och rättigheter inte kan begränsas om risken att insjukna är minimal också för de mest sårbara grupperna.
– Vi måste lära oss att leva med det här viruset – den blir så småningom en sjukdom bland alla andra. När vaccinationstäckningen blir så hög att de flesta fått två vaccindoser ska utgångsläget vara att vi inte har några restriktioner kvar, säger Henriksson.
Procenttal är vilseledande
Även om man fått båda vaccindoserna är det fortfarande möjligt att insjukna i covid-19. Däremot skyddar vaccinerna effektivt mot svårare former av sjukdomen. Exempelvis minskar behovet av intensivvård.
– I torsdags publicerade Storbritannien färska forskningsresultat som visar att vaccinerna ger ett skydd på cirka 40 procent mot infektionen i allmänhet. Däremot är skyddet mot en allvarlig form av covid-19 ungefär 90 procent efter den första vaccindosen och 96 procent efter den andra vaccindosen. Och de här resultaten handlar uttryckligen om deltavarianten, säger Hanna Nohynek.
Hon påpekar också att det inte finns ett sådant vaccin som skulle ge ett fullständigt skydd.
Vad beträffar den äldre befolkningen och personer som tillhör andra riskgrupper säger Nohynek att de är mer sårbara – trots det effektiva skyddet som vaccinerna ger.
– Det är helt enkelt så att yngre människor har ett mer dynamiskt immunförsvar. En äldre persons kropp orkar inte producera antikroppar på samma sätt. Så i det avseendet är äldre personer fortsättningsvis mer sårbara, säger Nohynek.
Hittills har de nuvarande vaccinerna visat sig vara effektiva också mot de olika varianterna av covid-19.
– Det som vi har upptäckt bland de olika varianterna är att de bryter sig in i kroppen genom slemhinnor. Den här skyddsmekanismen bygger på antikroppar. Däremot uppgörs skyddet mot de allvarligare sjukdomsformerna av den cellmedierade immuniteten och den här försvarsmekanismen har de nyare virusvarianterna inte lyckats bryta sig genom, säger Nohynek.
Nohynek vill också påminna att samtidigt som vaccintäckningen stiger, ökar också antalet fall där vaccinerade personer insjuknar.
– Det är ett matematiskt faktum men betyder absolut inte att vaccinerna skulle vara ineffektiva. Däremot måste vi studera de här sjukdomsfallen för att utreda hur många och hur allvarliga de är. Procenttal är alltid lite vilseledande, säger Nohynek.
En sjukdom bland andra
Mikael Lindfelt är professor vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi. Han leder också en forskningsgrupp som studerar vaccinskepsis.
Lindfelt tycker för det första att det är viktigt att skilja åt de olika faserna av pandemin och hur olika läge sett ut i samhället. I början av pandemin fanns det knappt någon kunskap alls om viruset och då måste samhället koncentrera sig på att skydda de mest sårbara befolkningsgrupperna och se till att sjukvårdens kapacitet räckte till.
– De här två sakerna säger väldigt mycket om de grundvärderingarna som vårt samhälle har: vi identifierade de två svagaste punkterna och värnade om dem, säger Lindfelt.
Den följande fasen inleddes under hösten i fjol då uppgifter om vacciner började dyka upp. Vid det skedet behövde samhället acceptera vacciner som en lösning till det pandemiska hotet.
Just nu befinner vi oss igen i en ny fas. Finland närmar sig en sådan vaccinationstäckning att man nästan kan tala om flockimmunitet. Och då aktualiseras diskussionerna om hur nödvändiga restriktionerna är.
– Vi är inte riktigt ännu där, men någon gång under hösten kommer majoriteten av befolkningen att ha fått två eller eventuellt tre vaccindoser. Då är det endast motiverat att ha restriktioner på särskilda och väldigt noggrant avgränsade områden – antingen geografiskt eller inom någon specifik funktion.
Precis som Anna-Maja Henriksson säger Mikael Lindfelt att det är dags att betrakta covid-19 som vilken sjukdom som helst. Då börjar situationen likna den som vi har med vanlig säsongsinfluensa, en sjukdom som varje år skördar liv.
– Det är absolut ingen matematisk kalkyl och vi ska inte acceptera ett visst antal döda. Däremot måste vi acceptera att livet inte går att kontrollera. Vi måste våga leva igen.
Lindfelt hänvisar också till psykoterapeut Maaret Kallio som nyligen skrev i sin krönika i Helsingin Sanomat om att människor måste börja lita på varandra igen.
– Vi har lärt oss att vara rädda för varann och vi har lärt oss att hålla säkerhetsavstånd. Hur ska vi psykologiskt och medmänskligt öppna upp samhället igen medvetande att ingenting är riskfritt? Det är den diskussionen som behövs när vi närmar oss ett läge där restriktionerna inte längre är motiverade, säger Lindfelt.
Finländare litar på myndigheter
Forskningsgruppen som Mikael Lindfelt jobbar med har koncentrerat sig på andra vacciner än de nya som utvecklats mot covid-19. På allmänt plan visar forskningen att gruppen som motsätter sig vacciner allra hårdast är liten men högljudd. Gruppen utgör cirka en procent av den vuxna befolkningen.
– En betydligt större grupp är den som inte direkt är kritisk men nog tveksam. De här personerna bedömer olika risker väldigt noggrant och tveksamheten brukar bero på egna eller närstående personers negativa erfarenheter, säger Lindfelt.
Den här gruppen består av cirka 10–20 procent av den vuxna befolkningen. Inom den här gruppen förekommer också skillnader i attityderna mot olika vacciner. Enligt Lindfelt brukar de flesta vuxna som tillhör den här gruppen vaccinera sig efter att de fått tala om sina misstankar och tagit del av pålitlig information.
– Majoriteten av befolkningen ser inte vacciner som ett problem.
De har en sund tillit till myndigheter och utgår från att myndigheterna vill människorna väl.
Trots detta påpekar Lindfelt att exempelvis svininfluensavaccinet och narkolepsifallen, som kopplats till det, påminner människor om att myndigheterna också kan ha fel.
– Det är klart att myndigheter kan ha fel – alla kan ha fel. Då är det värt att komma ihåg att det inte finns ett riskfritt samhälle över huvud taget.
Vi har lärt oss att vara rädda för varann och vi har lärt oss att hålla säkerhetsavstånd. Hur ska vi psykologiskt och medmänskligt öppna upp samhället igen medvetna om att ingenting är riskfritt?
Mikael Lindfelt Vi måste lära oss att leva med det här viruset – den blir så småningom en sjukdom bland alla andra. Anna-Maja Henriksson