Finlands Bank trotsar finansministern – vill ha skuldtak

När det gäller skulder ska vi inte ta efter Sverige eller Danmark, säger Marja Nykänen på Finlands Bank. För att lägga band på låneviljan efterlyser centralbanken hårdare regler – men det föreslagna skuldtaket går inte hem hos finansministern.

Hushållens ökande skuldbörda och aptit för större, längre bolån har varit ett omdebatterat samtalsämne den senaste tiden. Sedan år 2000 har finländarnas skulder i förhållande till inkomsterna fördubblats.

Dessutom växer löptiderna. Ett typiskt bolån i Finland betalas tillbaka på 25 år, men de senaste åren har lån med 30 eller 35 års löptid blivit allt vanligare.

Eftersom låntagningen anses riskabelt hög har Finlands Bank efterlyst nya, hårda gränser för hur mycket hushållen får skuldsätta sig.

Men efter kritik från bland annat finansbranschen tonar nu finansminister Annika Saarikko (C) ner regleringsbehovet.

Det föreslagna skuldtaket, som sätter en maxgräns på hur stora skulder man får ha i förhållande till inkomsten, går inte hem hos finansministern som under fredagen meddelade att hon inte kommer att driva frågan.

– Jag kommer att förorda de andra åtgärderna, säger Saarikko till nyhetsbyrån STT och poängterar att hon ändå är oroad över skuldtrenden.

Skuldtaket var den mest omskrivna av de åtgärder som Finlands Bank efterlyste i våras, med utgångspunkt i en rapport sammanställd av Finansministeriet för två år sedan.

De andra föreslagna åtgärderna är att begränsa maxtiden för nya lån, och att sätta nya ramar för hur stora andelar av nybyggena som får finansieras med bolagslån.

Finlands Bank: Det är en helhet

Bara en dryg vecka innan Saarikko tillkännagav sin ståndpunkt träffade HBL Marja Nykänen, en av de mest seniora tjänstemännen på Finlands Bank.

Hon ansvarar för bland annat finanssektorns stabilitet och är därför en av arkitekterna bakom de föreslagna skuldramarna.

– Finländarna har av hävd en sund inställning till skuld och vinnlägger sig om att amortera på sina lån. Men de senaste åren har lånens löptider blivit allt längre och de totala skulderna ökat, pådrivet av att räntorna varit låga så länge, sade Nykänen då.

När HBL ringer upp henne efter Annika Saarikkos besked poängterar hon att det inte är oväntat att förslaget trimmas och ruckas på då det går till politisk behandling. Det är så systemet fungerar: tjänstemännen ger sina rekommendationer, men politikerna fattar besluten.

Men med det sagt står hennes och centralbankens linje fast: ett konkret tak vore en bra idé för att hejda skuldsättningen.

– Jag skulle önska att man ser på skuldsättningen som en helhet. Risken om man bara reglerar en sektor en bit i taget är att problemen flyttar någon annanstans, säger Nykänen.

Som exempel tar hon förslaget på att begränsa hur mycket nya bostäder som får finansieras med bolagslån. Om den gränsen sänks, men skuldtaket inte införs, kan bostadsköparna helt enkelt ta ett eget hö

gre personligt lån för att ha råd med samma lägenhet.

Vill inte begränsa rörlighet

I en intervju med MTV tar Saarikko bland annat fasta på en av de punkter som skuldtaket huvudsakligen kritiserats för: risken för att det gör det omöjligt för unga och mindre bemedlade att köpa en bostad på populära orter som Helsingfors.

– Jag tänker mig att det egna hemmet är en central del av finländarnas förmögenhet och ett sätt att få den att växa. Jag är skeptisk till åtgärder som slår mot just den här möjligheten.

Andra kritiska har fäst uppmärksamhet vid att taket är så högt att man i praktiken bara når upp till det om man köper bostad i huvudstadsregionen samt eventuellt Åbo och Tammerfors.

När HBL intervjuade Nykänen sa hon ändå att det inte är en omöjlighet att ha olika skuldtak för olika delar av landet.

– Om man vill förädla tanken kunde man tänka sig att ha ett separat tak för huvudstadsregionen, eller andra gränser för grupper som förstagångsköpare och investerare.

Överens om bolagslån

På en punkt är Saarikko och Nykänen helt överens: att nybyggenas höga bolagslån gör det svårt för att köpare att förstå exakt hur stora kostnader man tar på sig.

I dagsläget finansieras många nya bostäder till kring 70 procent med husbolagslån. Köparen kan dessutom ofta få amorteringsfrihet de första åren, vilket försvårar beräkningarna ytterligare.

Enligt förslaget skulle bolagslånen få stå för högst 60 procent och amorteringsfrihet inte vara tillåtet de första fem år sedan.

– Just den här delen är viktig, eftersom man behöver hög ekonomisk förståelse för att förstå vilken sorts risker man utsätter sig för om man köper en bostad där 70 procent av priset är dolt i form av bolagslån, säger Nykänen.

Även om skuldsättningen är hög i Finland ligger vi ändå en bra bit efter våra grannländer i Norden. Är det då nödvändigt att reglera marknaden ytterligare? – Om man ser på de nordiska länderna ligger vi efter, men i ett europeiskt perspektiv är skuldsättningen hög. I Sverige är man ju dessutom mitt uppe i en kris som inte direkt gäller bostadslån, men däremot bostadsmarknadens funktion. Annars brukar jag tycka att det är bra att ta modell av de andra nordiska länderna, men just bostadslån och låneskötsel är ett undantag.

Jag tänker mig att det egna hemmet är en central del av finländarnas förmögenhet och ett sätt att få den att växa. Jag är skeptisk till åtgärder som slår mot just den här möjligheten. Marja Nykänen Banktjänsteman på Finlands Bank