Nordea höjer priserna för banktjänsterna
Nordea höjer avgifterna för flera av sina banktjänster. Mätt i euro är skillnaden liten, men procentuellt sett är den desto större. – Det är svårt att påstå att Nordea är ekonomiskt pressade, tycker kunden Thommie Burström som reagerade på den hemskickade prislistan.
Storbanken Nordeas senaste prishöjningar fick Hankenforskaren och bankkunden Thommie Burström att höja på ögonbrynen. Avgifterna är inte stora, det rör sig om några tiotal euro om året, men räknar man procentuellt är höjningarna i storleksklassen tio till femtio procent.
– Hur motiverar man sådana höjningar? De motsvarar prishöjningar i tider av hyperinflation, menar Burström.
Burström kommer inte att omedelbart byta bank på grund av att Nordea höjer sina avgifter.
Men han tycker ändå att det är viktigt att rikta uppmärksamhet mot höjda avgifter, eftersom de undan för undan sätter nya prisnormer. Banksektorn är oligopolartad, menar Burström, och jättar som Nordea leder utvecklingen.
– De stora bankerna är väl medvetna om att kunderna är trögrörliga, och det är därför de kan göra så här. Om de justerar priserna uppåt borde de ju också kunna sänkas ibland, men det händer inte.
Nordea är inte ensamma om att höja sina serviceavgifter: i januari rapporterade Yle att OP, S-banken och Aktia justerat sina prislistor den senaste tiden.
Nordea: ”Borde inte prata procent”
Det är svårt att hävda att Nordea är ekonomiskt pressade, tycker Burström. Det stämmer också om man ser på de senaste kvartalsrapporterna. Under årets första kvartal drog banken in över en miljard i rörelsevinst, nästan dubbelt så mycket som under samma period i fjol.
Också det fjärde kvartalet i fjol var bättre än samma period året innan.
Även med små justeringar kan man få mycket extra klirr i kassan, om volymerna är stora. Ta till exempel den 12,5-procentiga prishöjningen på bankens Mobile plus-paket – innehållande bankkort, konto, nätbank och mobilbank – som betyder att kunden betalar 54 i stället för 45 euro om året. Teoretiskt sett skulle det här innebära nio miljoner mer per år, eftersom banken har drygt en miljon Mobile plus-kunder.
Men det är en räkneövning som inte håller streck i praktiken, säger kundchef Jani Eloranta. Bankerna har många kundgrupper – unga, bolånekunder och premiumkunder – som i och med förändringen får paketet kostnadsfritt.
– I praktiken blir effekten på vårt resultat så gott som neutral, menar Eloranta.
Vad är det då som driver prishöjningarna? Eloranta vill betona att de är delar av en större helhet, som hänger ihop med införandet av Mobile Plus- och baspaketen 2018. Tanken med dem var att locka kunderna att koncentrera sina tjänster till Nordea.
– Det här är ett sätt att dels förenkla vår prissättning, dels erbjuda våra pakettjänster till fler kunder.
De stora bankerna är väl medvetna om att kunderna är trögrörliga, och det är därför de kan göra så här.
– Vi har inte justerat priserna i större skala sedan 2018, och det speglar den allmänna kostnadsutvecklingen. Enligt vår bedömning är våra avgifter konkurrenskraftiga jämfört med andra konkurrenter.
Fast höjningarna är ju avsevärt högre än inflationen de senaste åren?
– När det handlar om så här små summor borde man kanske prata i absoluta tal. Procentuellt sett kan förändringarna lätt bli väldigt stora.