ECB:s nya strategi tillåter inflation över två procent
Europeiska centralbanken förnyar sin penningpolitiska strategi för första gången sedan 2003. När riktlinjerna utvärderas och förnyas står klimatet, ägande av hus och risken för deflation i fokus. För hushållens del kan det betyda bland annat högre räntor
Det tidigare inflationsmantrat ”nära, men inte över två procent” som Europeiska centralbanken (ECB) stått fast vid kommer inte längre gälla. ECB-rådet publicerade den nya strategin i torsdags.
– Att tillfälligt överstiga inflation på två procent kan vara oundvikligt, säger Olli Rehn, chefdirektör på Finlands Bank och medlem i ECB-rådet.
Strategiändringen innebär en övergång till ett symmetriskt inflationsmål på två procent på medellång sikt.
Symmetri betyder i det här fallet att inflationen i medeltal ska ligga på precis två procent. Det kan alltså bli nödvändigt med tidvis högre inflation än förut för att uppnå medeltalet. Syftet är att garantera både tillväxt och prisstabilitet samtidigt som sysselsättningen ska öka. Inflationsmålen når man till exempel genom att höja och sänka styrräntan. Det påverkar privatpersoner, staten och företag.
Penningpolitiken kräver uppdatering
Finanskriser, demografiförändringar, minskad produktivitet och högre efterfrågan på likvida medel har gjort att ECB måste förnya strategin. Låg inflation och låg jämviktsrealränta det senaste årtiondet har också gjort att de nominella räntorna ligger för nära, under eller på noll. Nominell ränta innebär till exempel räntan man slutligen betalar på huslån. Detta har gjort att centralbanken inte kunnat använda traditionella medel för att föra penningpolitik lika effektivt – den nya strategin ska råda bot på sådana problem och minska risken för deflation.
Förändringar i styrräntan är det mest effektiva medlet för ECB att föra penningpolitik, och så förblir det. ECB kan sänka styrräntan för att stimulera tillväxt under lågkonjunktur, och sedan höja den för att kyla ned ekonomin om inflationen ökar för mycket. Att inflationen i medeltal ska ligga på 2 procent betyder att styrräntorna – som påverkar räntor på lån – kan behöva justeras mer än tidigare åt båda hållen. Höjda räntor gör det dyrare att låna pengar, men ger mer vinster om man sparar, sänkta räntor har motsatt effekt.
Prisindexet fungerar
ECB har också granskat sitt konsumentprisindex (HIKP). Det bedöms fungera bra för att utvärdera prisstabilitetsmålen. För att förbättra
■
HIKP ska man nu inleda en process där de som äger sina egna hem ytterligare ska beaktas i indexet – det blir lättare att bedöma hur inflationen påverkar vanliga hushåll. Processen förväntas ta några år.
Klimatkrisen påverkar strategin
Ökade utsläpp, naturkatastrofer och klimatlagar som leder till förändrad konsumtion har konsekvenser för hur prisstabiliteten utvecklas. EU:s klimatmål beaktas därför i den nya strategin. Också styrsystemen som ECB använder för riskbedömning, köp av företagsobligationer och säkerhetsramverk ska nu ta EU:s klimatmål i beaktande. Centralbanken stresstestar dessutom just nu hur väl banksektorn kommer klara klimatkrisen.
Beredskap på högre räntor krävs
Rehn hoppas såväl hushållen och de nationella beslutsfattarna i offentliga sektorn tar strategiförändringarna på allvar. Räntorna kommer inte förbli låga för alltid.
– Räntehöjningar vilar inte alldeles bakom hörnet. Då vi ska nå prisstabilitet med hjälp av den nya inflationsstrategin betyder det ändå att räntorna förr eller senare kommer stiga, säger Rehn.
Rehn betonar att både hushållen och nationella ekonomin reagerar om man på EU nivå gör ändringar i styrräntan för att kontrollera inflationen. Om man tagit lån och räntan på lånen stiger, måste man balansera ut kostanden på något sätt. Det gäller både för privatperson och för till exempel offentliga sektorn.
– Både för den privata låntagaren och den offentliga sektorn kan det vara värt att planera de kommande åren med möjliga räntehöjningar i bakhuvudet, säger Rehn.
Detta var den första gången ECBrådet omvärderade sin strategi sedan 2003. Det ska inte dröja 17 år igen förrän man utvärderar strategin – rådet bedömer pennigpolitiken och dess strategier nästa gång redan 2025.