Burförbud inom EU kan påverka Finlands grisar och värphöns
Burar är bland de grymmaste redskapen inom djurhållningen, anser Maria Lindqvist vid Djurskyddet Finland. Jonas Laxåback vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund betonar att ett eventuellt burförbud kräver en tillräckligt lång övergångsperiod.
Europeiska kommissionen vill avveckla användningen av burar för lantbruksdjur. I bakgrunden ligger ett medborgarinitiativ, End the cage age, som samlade 1,4 miljoner underskrifter i EU varav nästan 40 000 i Finland.
”Burar som förhindrar djurens möjligheter att röra sig och bete sig normalt hör till de mest grymma redskap som människor har skapat för att maximera den ekonomiska vinsten på djurens bekostnad”, skriver Maria Lindqvist, tf verksamhetsledare vid Djurskyddet Finland, till SPT.
I Finland hålls drygt hälften av produktionsdjuren i burar, enligt en jämförelse som har gjorts av Compassion in World Farming, organisationen som koordinerade medborgarinitiativet. I Sverige handlar det om färre än tio procent av djuren.
”Suggor kan tillbringa nästan halva året i burar där det endast är möjligt att stå eller ligga.”
Fixeringsburar används för att förhindra att en sugga klämmer ihjäl smågrisar som diar. Sverige har förbjudit burarna.
Enligt Lindqvist hålls tiotusentals suggor i fixeringsburar i Finland varje år. Största delen av värphönsen, omkring 2 miljoner, hålls också i burar, medan omkring 100 000 nötkreatur hålls i trånga bås största delen av året.
”Det finns metoder som möjliggör produktion samtidigt som djuren får röra på sig.”
Därtill föds det upp omkring 4 miljoner pälsdjur i burar i Finland, men de har inte inkluderats i medborgarinitiativet eller kommissionens planer.
Splittrade regler
Europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) stödjer kampanjen mot burarna och säger att var och en kan föreställa sig hur grymt det är med en bur där det inte ens går att vända sig.
– De djur som vi sätter på tallriken måste behandlas på ett sådant sätt att vi klarar av att se dem i ögonen, säger Pietikäinen.
Medborgarinitiativet började med kritik mot kaninuppfödning i Frankrike, säger Pietikäinen. Hon tror att det inte är ett så stort problem för Finland att slopa burar jämfört med södra och centrala Europa.
– Efter fem år av kampanjer är det en väldigt stor och positiv nyhet att kommissionen har lovat lägga fram ett lagförslag.
Burförbudet är ändå bara en del av helheten, enligt Pietikäinen som bland annat är med i parlamentets utskott för djurskydd under transport. Enligt Pietikäinen gav Lissabonfördraget EU befogenheter att ingripa i djurskyddsfrågor då djuren definierades som ”kännande varelser”. Cirkusdjur, husdjur, jakthundar, djurtransporter – alla har ändå separata bestämmelser på EU-nivå.
– Problemet är att det inte finns någon enhetlig djurskyddslagstiftning inom EU. Jag har jobbat för en sådan i tio år.
Beroende på övergångsperiod
Det finns fortfarande många öppna frågor som ska utredas och kommissionen uppskattar att själva lagförslaget kan läggas fram år 2023. Sedan ska frågan behandlas av såväl Europaparlamentet som medlemsländerna.
Kommissionen har satt som mål att lagen ska träda i kraft år 2027, men Susanna Ahlström, specialsakkunnig vid Jord- och skogsbruksministeriet, tror att det kan räcka betydligt längre än så. Enligt Ahlström är det svårt att förutse hur kommissionens förslag kommer att se ut.
– En central fråga med tanke på Finlands ståndpunkt är hur lång övergångsperioden blir, säger Ahlström.
För tio år sedan var till exempel hönsproducenterna tvungna att investera i nya inredda burar då övergångsperioden gick ut för nya burkrav i Finland.
Användningen av burar har ändå börjat minska i Finland. Till exempel har Lidl slutat sälja ägg från burhöns, medan Kesko och S-gruppen har meddelat att försäljningen upphör år 2026.
– Den tidsgränsen kommer emot tidigare än EU-bestämmelserna. Men alla ägg säljs förstås inte direkt till konsumenterna i matbutikerna, säger Ahlström.
Ur ett ekonomiskt perspektiv kan ett burförbud innebära en stor förändring för svinproducenterna som investerat i burar för grisningen. Samtidigt visar undersökningar
att det finns många goda sidor med fri grisning.
– Till exempel diar suggorna bättre och grisarna växer snabbare. Men det överlever i medeltal en kulting färre per kull.
Risk för ersättande import
Jonas Laxåback, verksamhetsledare för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), säger att det viktigaste är att göra grundlig analys av konsekvenserna för ekonomin och produktionen.
– Om bestämmelserna inte gäller importen så finns det en risk för att varorna importeras från länder där bestämmelserna är mindre strikta, säger Laxåback.
Samtidigt säger han att konsumenterna vill ha högre krav på djurskydd. Bland annat håller burarna för diande suggor redan på att fasas ut i Finland.
Inom äggproduktionen har golvproduktion och ekologisk produktion blivit allt vanligare, medan utehöns är ganska marginellt. Den vanligaste produktionsformen är ändå burhöns och på grund av strängare bestämmelser övergick många äggproducenter till inredda burar år 2013.
– Förhoppningen är att EU-direktivet ska ha en så lång övergångsperiod att investeringarna hinner bli återbetalda innan följande investering ska göras.
De djur som vi sätter på tallriken måste behandlas på ett sådant sätt att vi klarar av att se dem i ögonen.
Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) Europaparlamentariker