Forskare: Små kretsarna som i Svenskfinland ett problem
Att kretsarna är små och samma personer sitter på poster i flera organisationer ökar risken för korruption. Forskaren Fredrik Malmberg säger sig inte vara överraskad av härvan kring Pohjola-Norden.
Fredrik Malmberg är forskare i statsvetenskap vid Åbo Akademi. Han har specialiserat sig på korruptionsfrågor och arbetar för tillfället med ett projekt om korruption i Svenskfinland i samarbete med Svenska litteratursällskapet.
Han har med intresse följt med HBL:s avslöjanden kring PohjolaNorden och den tidigare generalsekreteraren Michael Oksanen som nu har polisanmälts misstänkt för förskingring.
– I ärlighetens namn är jag inte speciellt överraskad. Den här typen av korruption hör antagligen till den vanligaste i länder som Finland, säger Malmberg.
Han betonar att det är svårt som utomstående att veta vem eller vilka som har haft tillgång till information, eller misstankar, i det specifika fallet.
Klart är ändå enligt honom att de största riskzonerna för korruption finns inom just stiftelser och föreningar där nätverken är små och man sitter på större summor pengar. Det här har tidigare studier visat, bland annat i Sverige.
Han säger att det inte sällan handlar om att man sitter på flera olika positioner, och att politiker ofta är inblandade.
På grund av att kretsarna är små kan det vara svårt att avslöja missförhållanden. För att det ska ske krävs en stark intern kontroll och övervakningsmekanism inom organisationerna, och ofta visselblåsare.
Visar det som nu har kommit fram att mekanismerna har saknats? – Om man har en för stark tillit till vissa personer ökar risken att man anser att de inte behövs. Som det har nämnts i artiklarna har man inte vågat ställa obekväma frågor, eller frågor som kanske kan framstå som dumma, utan man har litat på att det som sägs stämmer, säger Malmberg.
I sig är tillit positivt, betonar han. Det är en del av det starka sociala kapital som ofta sägs finnas i Svenskfinland. Men det kan ha dessa avigsidor.
I det man traditionellt avser med korruption, som mutor, är vanliga medborgare ofta involverade, och de kan ha starkare motiv att avslöja missförhållanden.
– Men här kanske de som är involverade har ett intresse av att tysta ner händelsen, och om något avslöjas kanske man vill hantera det internt. Man vill inte få så mycket extern uppmärksamhet och kritik utifrån och det uppstår en osund tysthetskultur.
HBL har tidigare rapporterat att Oksanen tvingades betala tillbaka ett femsiffrigt belopp till Finlands Svenska Idrott när han lämnade jobbet som generalsekreterare 2014. Då slöts en hemlig uppgörelse mellan honom och styrelsen.
Bästa broder
Enligt Fredrik Malmberg är de små kretsarna i Svenskfinland ett problem. Det ökar risken för intressekonflikter, favorisering och maktmissbruk.
Han betonar ändå att det inte är en specifik finlandssvensk fråga, utan att det gäller i Finland som litet land i allmänhet. Det är heller inte en språkbaserad problematik utan samma problematik finns hos andra minoriteter, inom religiösa grupperingar och inom politiken.
Kulturfondens vd Sören Lillkung sade i veckan till HBL att det i funnits en osund maktkultur i manliga kretsar "som har gjort det möjligt att ta ut svängarna lite extra".
Malmberg skriver under att det finns fog att tala om bästa brodernätverk. Det beror på maktstrukturerna: Få kvinnor har historiskt sett suttit på maktpositioner.
Som land klarar sig Finland bra i internationella korruptionsrankningar. Men de jämförelserna mäter ofta mer klassiska former av korruption vilket kan göra att vi kanske förblindas att tro att allt är bra och inte ser problemen.
Kontrollmekanismer
I fallet Oksanen misstänks förskingring, vilket är en tydlig brottsrubricering. Det finns ändå också andra korruptionsformer som är svårare att identifiera.
– Det är kanske inte så mycket pengar involverade men kan till exempel vara att man gör tjänster och gentjänster, säger Fredrik Malmberg,
Vad borde organisationerna göra för att inte liknande ska kunna ske? – Man ska åtminstone gå igenom sina kontrollmekanismer och se till att de verkligen fungerar och att det inte är som det verkar ha varit i Pohjola-Norden-fallet.
Malmberg talar om både extern och intern kontroll.
Till den interna hör etiska koder eller riktlinjer som han rekommenderar att organisationerna har, och ser till att alla anammar. Ett hjälpmedel är att fundera över hur det man gör skulle se ut om det kom ut i offentligheten. Även om något kanske är lagligt, betyder det inte att det är etiskt.
Malmberg rekommenderar dessutom en visselblåsarfunktion som gör det möjligt att slå larm om misstänkta oegentligheter anonymt. Centralt är att öka öppenheten. – I slutna organisationer tenderar en korruptiv kultur att frodas. Det ska man fundera på inom finlandssvenska kretsar men också mer allmänt, säger Fredrik Malmberg.