■ Johannes Ekholms nya hörspel sänds lagom till kräftpremiären
Johannes Ekholms skriver om en högsommartradition som inte slutar enligt förväntningarna. Utan att avslöja alltför mycket är det middagsgästerna som blir middag.
Johannes Ekholms nya hörspel Förvandlingen handlar om att vara jobbig. Närmare bestämt om att vara jobbig på en kräftskiva och dryfta djurs lidande bland gäster upptagna med att skölja ner saftiga stjärtar med snaps.
– Att vara jobbig är att inte leva i förnekelse. Det är friskt att vara jobbig och sjukt att låta saker vara som de är, säger Ekholm när vi träffas utanför författarhuset Villa Kivi där han har sitt arbetsrum.
Författaren och dramatikern Johannes Ekholm är känd för sin fingertoppskänsla för samtiden, för jargong och kulturella strömningar. När han fick en beställning av Svenska Yle på ett hörspel som skulle kretsa kring ett etiskt dilemma kom han snabbt fram till att den inte gick att förverkliga. Etiska dilemman hör inte hemma i vår tid då ingenting egentligen kan förändras genom enskilda individers attitydförändringar, slår han fast.
– Klimatkrisen är den största faran för vår överlevnad, men det finns inget vi kan göra åt den eftersom besluten fattas så långt ifrån oss. – På individplan måste man antingen acceptera situationen eller vara jobbig.
Men Ekholm nöjer sig ändå inte med att låta sin huvudperson sprida dålig stämning vid middagsbordet. Kräftskivan får nämligen en oväntad och extrem vändning.
– Förvandlingen är den då lyssnaren blir den utsatta parten i stället för den som ska göra ett moraliskt val. Det handlar om hur det känns att bli utrotad eller uppäten.
Gillar inte att bli kokade
Det som satte i gång skrivprocessen i fjol var nyhetsrapportering om kräftornas förmåga att känna smärta, något Ekholm påpekar inte borde komma som en överraskning för någon.
En viktig roll spelade Kafkas Förvandlingen som hörspelet anspelar på redan i titeln, men också David Foster Wallaces essä Consider the lobster (”Tänk på hummern”).
– Han kommer fram till att lidandet är ett faktum och att vi inte kan bevisa kräftans lidande, men heller inte förneka att de säkert inte tycker om att bli kokade. Vi människor lägger ner så mycket energi på att försvara vår rätt att göra som vi gör och förneka att det skulle vara ett problem. Till slut står vi ändå ansikte mot ansikte med lidandet som är ett faktum.
– Djurens rätt är att äta upp varandra. Det är inte moraliskt fel att ett lejon äter en gasell. Det fungerar inom ett ekosystem, men det människan gör är att förstöra det ekosystemet.
Kris och stresstillstånd
Det är inte Ekholms första hörspel, men coronapandemin gjorde processen annorlunda. Ensemblen som bestod av skådespelarstudenter vid Teaterhögskolan kunde aldrig befinna sig samlad på en och samma plats, varje skådespelare gjorde sina scener ensam. Greppet passade ändå den speciella klaustrofobiska och alienerade stämning som Ekholm och ljuddesignern Tiina Luoma ville åstadkomma.
– På ett visst plan tänker jag mig att det är ett njutningsfullt hörspel, affektivt. Det har att göra med ljudvärlden och känslorna den väcker. Ett kraftigt stresstillstånd, en kris som hela tiden är i gång. Jag njuter av ljuden för jag får en konkret yttre form för det stresstillstånd jag känner inuti. Livet i sig är ett stresstillstånd och när det konkretiseras uppnås en sorts katharsis. Det handlar inte om att någon sanning skulle uppenbara sig, utan att man får känslan av kris validerad.
Johannes Ekholm har precis blivit klar med sin roman Karmacoma som kommer ut våren 2022. Det blir den första romanen som han själv översätter till svenska, ett beslut som bokens relativt korta längd bidrog till.
Ekholm har skrivit sina samtliga tre romaner på finska och säger att det är en annorlunda upplevelse att skriva på svenska.
– För att jag är från en helt svenskspråkig familj har finskan blivit något slags överlevnadsstrategi, jag har maskat min svenskhet och gjort mig synbart finsk. Det har krävt jättemycket, men det har också lett till att jag uppfattar nyanser lättare i finskan än i svenskan. Därför känns det som att jag har en bredare repertoar masker eller roller på finska och jag har varit rädd att något kanske skulle läcka ut om jag skrev på svenska, att det skulle vara närmare mig och ofrivilligt kunna blotta någonting av mig.