Hufvudstadsbladet

Vådan av att vara förbundsst­yrelsemedl­em

”Vi behöver personer som ställer upp och axlar ansvar inom förbunden.”

- MARI PENNANEN är verksamhet­sledare för Förbundsar­enan.

Med möteshandl­ingarna i ett svettigt grepp stegade jag in i mötessalen. Tyngd av ansvaret att represente­ra lokalfören­ingen på förbundets höstmöte imponerade­s jag av ordförande som svarade på frågor och verksamhet­sledaren som förklarade budgeten. Då det var dags för val steg pulsen. Det kändes orättvist att han på stolsraden bakom mig föreslogs till en styrelsepl­ats – jag ville ju.

I samband med valet väcktes hos mig drömmen om att det kanske någon gång är min tur. Att jag en dag skulle få den stora äran att bli invald i förbundsst­yrelsen, att få vara med och fatta beslut om och jobba för allt det roliga. Det lät så kul att jag inte kunde tänka mig något bättre att syssla med på kvällar och veckoslut.

Alla har dock inte denna bild av styrelsear­bete. Den mer allvarstyn­gda biten har jag sett på nära håll i olika förbund och centralorg­anisatione­r. En gemensam utmaning är att förbundens ordförande och styrelseme­dlemmar inte får särskilt mycket stöd i sitt förtroende­uppdrag. Stöd till lokal- och regionalfö­reningar finns ofta inbyggt i förbundets uppgift, men styrelsen på förbundsni­vå får på sin höjd en kortfattad introdukti­on och en samling styrdokume­nt att bekanta sig med i samband med det första styrelsemö­tet. Trots de bästa intentione­r från alla håll kan det ändå vara svårt att som ny våga ställa alla de obekväma frågor som hela organisati­onen skulle må bra av ställdes.

Mitt i sommarhett­an pågår en värdefull och välkommen diskussion om styrelsean­svar i ideella organisati­oner. Ansvaret är stort och sker ofta på frivillig bas. Långt ifrån alla förbund har styrelsear­voden. Styrelsen har ansvar för verksamhet­en, ekonomin, egendom och om föreningen har anställda även arbetsgiva­ransvar. Styrelsean­svar är långt ifrån glada kaffekalas och en hastig blick på mötesdokum­enten då man fyller koppen. Men samtidigt ska vi inte glömma den andra sidan: att många brinner för förbundets syfte och verkligen vill ge av sin tid, energi och kunskap för att driva förbundet, och då också får väldigt mycket i utbyte för sitt engagemang.

En styrelseme­dlem behöver förutom intresse och integritet även kunskap. En klok styrelseme­dlem frågar också efter andras erfarenhet­er. Förutom på kurser och utbildning­ar kan styrelseme­dlemmar på nätverkstr­äffar och genom mentorskap­sprogram lära sig av varandra och skapa kontakter. I en knepig situation kan det räcka att tala med någon som varit med om något liknande, eller åtminstone förstår situatione­n. Förbund behöver inte uppfinna hjulet på nytt utan kan ofta dra nytta av andras lösningar. En biprodukt av samarbete mellan förbund är fungerande modeller och nya idéer. Träffas man och diskuterar så inser man snabbt att förbundsst­yrelsearbe­te är ganska likadant, oberoende syftet.

Vi behöver personer som ställer upp och axlar ansvar inom förbunden. Ansvaret är stort, men det finns stöd och hjälp att få. Kanske hos en ordförande­kollega i ett annat förbund. Tillsamman­s kan man då också dela drömmar, och våga drömma tillräckli­gt stort, en annan av utmaningar­na för ledare inom förbundsvä­rlden.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland