Sila metall ur hushållsavfall kan bli lönsamt
Varje år begravs metaller för 400 miljoner euro i vägbyggen i EU – metaller som kunde återanvändas för att minska koldioxidavtrycket.
Finska bolaget Magsort tror sig ha hittat rätt metod för att utvinna dessa metaller, på ett ekonomiskt lönsamt sätt.
De kommande åren är det dags att växla upp, säger vd Niklas Törnqvist. Bolaget planerar flera nya finansieringsrundor i år och överväger en börsnotering.
Varje år begravs metaller för 400 miljoner euro i vägbyggen i EU – metaller som kunde återanvändas för att minska koldioxidavtrycket. Finländska Magsort, med flera finlandssvenska bakgrundsprofiler, tror sig ha en lösning på problemet. Nu överväger bolaget en börsintroduktion.
Metallåtervinningsbolaget Magsort har sju år på nacken, men har fram tills nu fört en tillvaro under radarn. Men de kommande åren är det dags att växla upp.
– Det handlar om att tajmningen måste vara rätt. Ett vanligt misstag bland startups är att man skyndar för mycket, säger vd Niklas Törnkvist, när han tar emot på kontoret i centrum av Helsingfors, som än så länge är rätt tomt.
Törnkvist har varit med sedan starten och är en av flera finlandssvenska bakgrundsprofiler inom bolaget. Grundfrågan är enkel: Hur kan man göra pengar på kasserad metall, som annars hamnar på en soptipp eller som vägfyllning?
Törnkvist tror att Magsorts och samarbetspartnern Moviators patenterade teknologi är svaret. Lyckas man kommersialisera den kunde koldioxidutsläppen minska betydligt, eftersom behovet av nyutvinning skulle minska, säger Törnkvist.
– När det handlar om startups inom hållbar utveckling så är det ofta fråga om att få ner utsläppen med en mängd som räknas i kilogram.
Vi pratar miljontals ton, säger Törnkvist.
Metallutvinning är en enorm miljöbov. Om man kunde ta tillvara på de metaller inom EU som årligen blir begravda i vägar eller på soptippar kunde man få ner koldioxidutsläppen med drygt fem miljoner ton, säger Törnkvist med hänvisning till en beräkning gjord av konsultbyrån Gaia Consulting.
Det är närmare tio procent av Finlands årliga utsläpp, för att sätta siffran i perspektiv.
Bränt avfall och stålslagg
Affärsidén bygger på att utvinna både metall och cement ur två restprodukter: bottenaska, alltså det som blir över efter förbränning av hushållsavfall, och stålslagg, som uppstår i ståltillverkning.
Enligt Törnkvist produceras drygt 20 miljoner ton bottenaska årligen i förbränningsanläggningar. Mängden skulle räcka för att fylla Riksdagshuset helt och hållet tjugo gånger om.
Värdet i bottenaskan ligger framför allt i de små bitar metall, som kan återanvändas med exakt samma egenskaper som nyutvunnen metall.
Resten av materialet kan användas som fyllnadsmassa för byggen. Problemet är att metallen är svår att skilja ur askan, och det är där Magsort kommer in.
– Lönsamheten stiger exceptionellt ju mindre metaller man kan urskilja. De små bitarna kommer oftare från mobiltelefoner eller annan elektronik, vilket betyder att de är guldpläterade.
Själva innovationen är en krossare, som klarar av att finfördela askan i tillräckligt små bitar. Ur den kan man separera metallen från askan med hjälp av magnetism och silning. Det här finns det i dagens läge inte någon kommersiellt gångbar lösning på, enligt Törnkvist.
Stålslagg å sin sida är en blandning av smält sand och stål. Om stålslaggen behandlas kan metallen återanvändas, och resten av materialet användas för cement.
I viss mån görs det redan med hjälp av våtbehandling av materialet, men det är en kostsam process. Magsorts lösning bygger på torrkrossning och ska enligt Törnkvist vara avsevärt billigare.
❞ Oseparerad bottenaska är en kostnad, men om man lyckas utvinna metallen blir det en tillgång som kan säljas.
Niklas Törnkvist Vd, Magsort
Kommersialiserar uppfinning
Krossaren har uppfunnits av Vaajakoskiföretaget Moviator, som också är verksamt i Raseborg. En pilotversion av krossaren finns i Hangö. Därutöver har Magsort levererat tre kompletta anläggningar: en till Riihimäki och två till Sverige.
Det verkar som en osannolik lyckträff att ett finskt bolag skulle vara ensamma om att göra det här. Har ingen annan kommit att tänka på samma sak? – Det är inte så konstigt, det görs uppfinningar i Finland hela tiden. Men många andra försöker ta fram liknande lösningar, men problemet är att de inte har lyckats kommersialisera dem.
Enligt Törnkvist är trumfkortet att Magsorts teknologi är kostnadseffektiv och affärsmodellen lätt skalbar. Påståendet stöds åtminstone av att det finns flera företag har skrivit avtal med bolaget.
Sedan några år tillbaka har man ett avtal med Fortum, och för tillfället byggs en återvinningslinje för företaget ACA Global i Indien.
Långa kontrakt
Affärsidén bygger på längre kontrakt, där Magsort fungerar som tjänsteleverantör. Köparen betalar Magsort för att investera i en återvinningslinje i anslutning till sin fabrik.
Magsort får betalt årligen av köparen för mervärdet som skapas då metallen separeras ur restprodukterna.
– Oseparerad bottenaska är en kostnad, men om man lyckas utvinna metallen blir det en tillgång som kan säljas, säger Törnkvist.
Magsort har gått back de senaste åren, vilket visserligen är att vänta av ett uppstartsbolag, men Törnkvist menar att bolaget redan i år kan gå med vinst.
Enligt en prognos skulle omsättningen och resultatet växa från 5 miljoner i år till 24 miljoner redan år 2027. Vinsten skulle ligga på en dryg tredjedel av omsättningen, enligt prognosen.
Börsintroduktion
Hur stor är då marknaden för återvinning av slagg och bottenaska? Törnkvist tar upp en karttjänst på nätet för att illustrera. Han visar upp en stor avfallshög i nordöstra USA, drygt tre kilometer från sida till sida.
– Det finns metaller för två miljarder dollar bara i den här, säger Törnkvist och visar ett flertal liknande platser runtom i världen.
– Men vi kommer förstås inte att vara ensamma på marknaden, några sådana marknader existerar inte, tillägger han.
De kommande åren siktar Magsort på snabb tillväxt, med ett tiotal nya anläggningar. Men det kräver fräscht kapital, eftersom bolaget investerar i anläggningarna. När kontraktet är i hamn tar det ungefär ett år att betala av investeringen. Därefter pengarna landar i bolagets ficka då kostnaden för underhåll har dragits av.
– Vi kommer att ta in 6–15 miljoner i år, i en blandning av aktiekapital och projektfinansiering, säger Törnkvist.
Bolaget har redan anlitat Swedbank som finansiell rådgivare för att hitta olika finansieringsalternativ. Ett av dem är en börsintroduktion på Helsingforsbörsen.
– Men det kan också komma till att vi sedan säljer bolaget. Allt är ju till salu bara priset är rätt, säger Törnkvist.