Kan bli svårare att verka i Finland
FORSKARORO: Anslagen till Finlands Akademi kan minska med 50 miljoner i regeringens budgetförhandlingar
Forskarsamfundet är upprört över planerna på att skära ner i anslagen till Finlands Akademi. Via akademin finansieras 20 till 25 procent av den forskning som bedrivs vid de finländska universiteten.
Frågan kommer upp i budgetförhandlingarna som inleds på tisdag.
Per Mickwitz är professor och vicerektor vid Lunds universitet och varnar för att nedskärningarna kan leda till hjärnflykt av forskare. Han flyttade själv från Finland för tre år sedan.
Richard Forsgård är en av de finländare som talar varmt för Sverige, där staten, stiftelser och företag tillsammans ser till att forskningsbudgeten är större. I Örebro är han dessutom anställd, något som han knappt hade kunnat drömma om i hemlandet.
– Det är väldigt, väldigt svårt för unga forskare i Finland. Man måste konkurrera om stipendier med de som redan är etablerade.
Aldrig hade han trott att intresset skulle bli så stort. På Twitter skrev Richard Forsgård att han rekommenderar alla som drömmer om att skriva en doktorsavhandling samt både yngre och äldre forskare att se sig om efter arbetsmöjligheter i Sverige – och reaktionerna var många.
– Kanske beror det på att forskare är så frustrerade över situationen i Finland, att det är så svårt att få pengar till forskning, säger han.
Forsgård, 34 år, har studerat biokemi och tog sin doktorsexamen vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet 2018. Ett år senare flyttade han till Örebro, och fördelarna han ser är många.
I Sverige är Forsgård anställd, medan han i Finland sannolikt hade hankat sig fram på olika – ofta kortare – stipendier.
– Jag tror att det inte ens finns en sådan möjlighet i Finland som jag hittade i Örebro, att jag får lön i två år och forskningsmedel.
Ser man till antalet studerande är Helsingfors universitet dubbelt så stort som det i Örebro, men ändå fanns det när han sökte jobb lika många lediga forskarplatser i Örebro som i Helsingfors. Överlag är den totala forskningsbudgeten större i Sverige än i Finland.
Och så är själva innehållet förstås ett lockbete. Forsgård ingår i en grupp som forskar i mag- och tarmhälsa, för tillfället om probiotika kan öka antikroppar mot coronaviruset.
Svårt förutspå
I Finland, där forskarna ofta är beroende av att hitta finansiering själva, är det enligt Richard Forsgård svårt för den med en doktorsexamen att ta sig vidare i sin akademiska karriär. I konkurrensen med etablerade forskare är det inte lätt att övertyga om att man är den rätta.
Med de nedskärningar som Finansministeriet har varslat om inför budgetförhandlingarna, som inleds på tisdag, är Forsgård rädd för att läget blir ännu tuffare.
– Jag tänker på min framtid. Vår avsikt som familj är att vara här i två eller fyra år och sedan komma tillbaka till Finland. Men vi får se hur det går, det verkar inte vara så lätt, säger han.
Forsgård har finska som modersmål, men klarar sig på skolsvenska och arbetar till stor del på engelska. Hans fru fick i sin tur arbete som veterinär i Sverige på bara några veckor.
Besviken på regeringen
Forsgårds fall är exakt den typ av hjärnflykt som Per Mickwitz är rädd för. Han har i många år arbetat vid
Finlands miljöcentral och är i dag professor och vicerektor vid Lunds universitet. Han sitter dessutom i styrelsen för Finlands Akademi.
Det är de medel som kanaliseras via akademin som nu hotas av nedskärningar på ungefär 50 miljoner euro för 2022, av en budget på 350 miljoner euro. I våras kom regeringens överens om en minskning på 35 miljoner.
– Jag ser att de stora nedskärningarna gör att unga forskare blir tvungna att lämna yrket eller flytta utomlands för att forska.
I sig är en flyttrörelse inget illa, betonar han. Men om det blir ett för stort glapp mellan dem som åker i väg och dem som kommer till Finland blir det ett underskott i ny kunskap och idéer.
Uppgifterna som finns är inte heltäckande, och Mickwitz har också fått en del mothugg till sitt påstående. Ser man till Statistikcentralens siffror 2019 flyttade ändå 265 finska medborgare med doktorsexamen från Finland medan 219 återvände.
När Per Mickwitz för tre år sedan valde Sverige meddelade han offentligt att det inte hade med den finska forskningspolitiken att göra. I dag låter det annorlunda. På Twitter skriver han att han, om han inte redan hade flyttat, skulle överväga att göra det efter regeringens senaste förslag.
Han talar ändå om en utveckling som har skett under en längre tid. De senaste tio åren har pengarna till först forskningsinstituten och sedan universiteten skurits ned.
Mål i regeringsprogrammet
De totala investeringarna i forskning och utveckling i statsbudgeten uppgick i fjol till nästan 2,3 miljarder euro, enligt Statistikcentralens uträkning. Mickwitz medger att de nedskärningar som man nu talar om sett till den summan inte är särskilt stor.
Men han säger att den forskning som Finlands Akademi stöder är den mest konkurrensutsatta. Externa experter bedömer ansökningarna, och finansieringen brukar värderas högt.
– Det handlar om hundratals årsverken till de bästa forskarna som inte kan finansieras.
Akademifinansieringen går till forskningsorganisationerna, vanligen universiteten, som kanaliserar den vidare till forskarna. Finansieringen är vanligen på fyra–fem år, även om universitetens kontrakt med de enskilda personerna kan vara kortare. Ofta möjliggör pengarna ändå de längre projekt som så många efterfrågar.
På Finlands Akademi är man oroad över att ytterligare nedskärningar väntar. Direktör Jussi Vauhkonen säger att akademin har fått beräkningar på att det kan bli ett minus på sammanlagt 115 miljoner euro när medlen via spelbolaget Veikkaus enligt planen ska minska. Det beskriver han som katastrofalt.
– Vi har inte i något skede kunnat tänka att vi ställs inför det här när regeringsprogrammet har som mål att öka satsningarna på forskning till 4 procent av bnp 2030, säger han.
Även den utredning som regeringen själv har tillsatt kom nyligen fram till att målet är svårt att uppnå. I dag är andelen ungefär 2,8 procent.
Per Mickwitz jämför med Sverige där regeringen nyligen har beslutat att öka medlen till Vetenskapsrådet – den svenska motsvarigheten till Finlands Akademi – med 100 miljoner euro per år.
Färre till Finland?
Jussi Vauhkonen är rädd för att den signal som han menar regeringen sänder ut inte bara påverkar finska forskare, utan också viljan från utländska toppforskare att söka sig till oss.
Han säger att Finlands Akademi står för ungefär 20 till 25 procent av den forskning som bedrivs vid de finländska universiteten, vilket har effekt också på undervisningen vid dem.
Nu hoppas han på att politikerna ska ompröva sitt beslut och menar att det finns signaler som inger visst hopp. I sociala medier har det samtidigt de senaste dagarna pågått en intensiv diskussion om vad som egentligen är ändamålsenlig forskning.
Per Mickwitz skulle dessutom vilja se en breddning av finansieringsbasen så att finska företag skulle satsa mer men också privata stiftelser, på samma sätt som säg Wallenberg eller Kamprad i grannlandet.
❞
Jag tror att det inte ens finns en sådan möjlighet i Finland som jag hittade i Örebro, att jag får lön i två år och forskningsmedel.
Richard Forsgård
Forskare
❞
Jag ser att de stora nedskärningarna gör att unga forskare blir tvungna att lämna yrket eller flytta utomlands för att forska.
Per Mickwitz
Professor och vicerektor vid Lunds universitet.I styrelsen för Finlands Akademi.