Uteblivna Veikkausintäkter skapar luckor i statsstöden
Regeringen har lovat att ersätta det bortfall som uppkommit i samband med spelbolaget Veikkaus minskade intäkter. Än så länge saknas ändå både beslut om en bestående finansieringsmodell och en lösning för det kommande året.
Statsrådet har tillsatt en ny projektarbetsgrupp vars uppgift är att ta fram ett förslag till ny modell för hur de uteblivna Veikkausintäkterna i framtiden kunde ersättas.
Behovet har uppstått efter att spelbolaget Veikkaus intäkter minskat kraftigt under coronaepidemin. Att bolaget dessutom samtidigt strävar efter att på olika vis minska skadeeffekterna av penningspel leder till ytterligare inkomstbortfall.
Det är då inte bara spelbolaget som blir utan pengar. Största delen av statens utgifter inom kulturen, idrotten och ungdomsarbetet ersätts exempelvis med intäkter från Veikkaus.
Tanken är att en ny finansieringsmodell ska införas från och med 2024. Exakt hur den kommer att se ut är ännu oklart. Det blir nu den nya projektarbetsgruppens uppgift att reda ut det innan årets slut.
Men tomrummet behöver också fyllas fram till 2024. Regeringen har tidigare lovat att ersätta bortfallet från Veikkausintäkterna. Det är ändå ett faktum att uteblivna intäkter leder till nedskärningar. I Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag för nästa år ingår bland annat en minskning på 40 miljoner euro jämfört med 2021 till Finlands Akademi på grund av Veikkausbortfallet.
Vilka områden som slutligen drabbas av nedskärningar nästa år och i vilken omfattning det sker klarnar under regeringens budgetförhandlingar nästa vecka.
Överföra till statsbudgeten
Till grund för projektarbetsgruppens arbete ligger den rapport som en arbetsgrupp ledd av Erkki Liikanen färdigställde i februari. I rapporten ”Det finländska penningspelssystemet i förändring – Framtida alternativ” har arbetsgruppen lagt fram fyra alternativ för hur penningspelsverksamheten kunde omorganiseras i Finland.
Ett av förslagen var att Veikkaus avkastning i sin helhet överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten. Utgifterna skulle då också årligen ingå i regeringens normala budgetbehandling.
Förslaget har fått brett stöd från såväl fältet som beslutsfattare. Bland annat sade Finlands Friidrottsförbunds ordförande Sami Itani under årets Finlandsarena att det för idrottens del är klart att finansieringen borde överföras till statsbudgeten.
Stor påverkan ute på fältet
Om de statliga stöden skulle utebli hotas många föreningar och organisationers framtid.
En av de största stödmottagarna i Svenskfinland, Folkhälsans förbund, har tidigare fått över 10 procent av hela sin budget i stöd från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) tack vare intäkterna från Veikkaus. Det motsvarar omkring 1,2 miljoner euro.
– Stödet är otroligt viktigt för oss. Pengarna används väldigt brett. De går bland annat till närståendevård, mobbningsförebyggande arbete i skolorna, arbete för ett mer jämställt föräldraskap och vägledning för personer med särskilda genetiska sjukdomar, säger direktör Viveca Hagmark.
Hagmark säger att det visst råder osäkerhet kring de kommande årens finansiering, men hon tycker samtidigt det är bra att man ser över systemet grundligt för att hitta en bestående modell. Det är enligt henne viktigt att arbetet med att minimera spelmissbruk och spelberoende går vidare.
– Jag litar på att regeringen håller sitt löfte att stödet inte abrupt försvinner nu under de närmaste åren trots att en bestående modell saknas.
En fråga för budgetförhandlingarna
I takt med att budgetförhandlingarna närmat sig har frågan om de uteblivna intäkterna under nästa år börjat väcka känslor inom regeringen. För ett par veckor sedan då Undervisningsoch kulturministeriets budgetförslag publicerades hettade det till då De Gröna och Centern drabbade samman i frågan.
De Gröna riktade då kritik mot forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen (C) på grund av de planerade nedskärningarna i statens stöd till Finlands Akademi. Kurvinen kontrade med att påminna De Gröna om att de själva satt med och godkände budgetramarna under regeringens ramförhandlingar i våras, medan han själv inte ens var minister då.
På tisdag samlas nu regeringen till förhandlingar om budgeten för 2022, och förhandlingarna har på flera håll på förhand förutspåtts bli svåra.
Utöver att det råder meningsskiljaktigheter inom regeringen beträffande huruvida förhandlingarna i första hand ska fokusera på klimatet eller på sysselsättningen, så behöver frågan om Veikkausintäkterna lösas. Speciellt de planerade nedskärningarna i stödet till forskningen skapar oro över partigränserna, trots att alla regeringspartier skrev under besluten om budgetramarna i våras.
Exempelvis sade Vänsterförbundets ordförande Li Andersson i samband med partiets ministergrupps sommarmöte i augusti att Vänsterförbundet nu vill dra tillbaka planerna på att skära ner i stödet till forskningen.
De Grönas riksdagsgrupp avslutade sitt sommarmöte i onsdags med att konstatera att det är av central vikt att regeringen i samband med budgetförhandlingarna hittar en lösning på frågan.
– Även om man ännu inte har en bestående lösning för hur Veikkausintäkterna ersätts så har regeringen alltid makt att besluta om budgeten. I stället för att munhuggas måste man nu korrigera det här problemet som skapat utbredd oro på forskningsfältet, sade riksdagsgruppens ordförande Saara Hyrkkö.