Susanna Ginman i dagens ledare
Smittskyddsläkarnas förslag måste tas på allvar. Vi ser ännu ett exempel på att de regelverk som har skapats i ett tidigare skede av pandemin inte har kunnat anpassas tillräckligt snabbt till att situationen har förändrats i och med vaccineringarna.
Tvåmetersregeln ska slopas, coronapasset ska införas och restriktionerna kan slopas när över 80 procent är vaccinerade. Ett normalare liv närmar sig. Ett akut problem är den massiva smittspårningen, som slukar resurser och tar för mycket tid för att vara effektiv.
Sex stora städers ledande smittspårningsläkare kräver att smittspårningen ska rationaliseras. De har vänt sig till regeringen, Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) med sitt krav.
När regeringen förhandlade om coronastrategin under torsdagen kom även den här frågan upp. Smittspårningen och hur den ska göras tas upp i strategin, men vad det konkret kommer att betyda är ännu oklart.
På orter där smittspridningen har ökat mycket sedan sommaren – som i de stora städerna – har spårningen blivit svårare. Det beror både på den lättsmittande deltavarianten och på att de sociala kontakterna har ökat. Smittkedjorna blir större och längre. Idén med spårningen är att så snabbt som möjligt kartlägga kedjan och lyckas stoppa smittan. Om det dröjer en vecka eller mer är nyttan tveksam.
På torsdagens presskonferens om coronaläget blev det klart att spårningsdiskussionen rör sig mellan alternativen att helt slopa spårningen till att den kunde vara mer fokuserad och begränsad.
Också testningspolicyn diskuteras, av samma nationella koordineringsgrupp som även funderar på spårningen. Gruppen skulle lämna sitt förslag till ministeriet på fredag. Även testandet slukar mycket resurser. Tanken är att även testandet kunde fokuseras nu när allt fler är vaccinerade. Just nu är rådet att vid minsta halsont eller snuva ta ett test. Men det kommer troligen att förändras så att en läkare ska avgöra om test behövs.
Det är all anledning att ta smittskyddsläkarnas förslag på allvar. Vi ser ännu ett exempel på att de regelverk som har skapats i ett tidigare skede av pandemin inte har kunnat anpassas tillräckligt snabbt till att situationen har förändrats i och med vaccineringarna.
Under pandemin har hälsovården varit tvungen att föra över personal till testning och spårning. I de stora städerna har personal från barnrådgivningen, skolhälsovården och även tandhälsovården flyttats till uppgifter som ansluter till corona.
Det har lett till att utbudet på service har minskat på annat håll. I kombination med att folk särskilt i början av pandemin inte vågade gå till hälsovårdscentralerna har det alltså uppstått både en serviceskuld och en vårdskuld.
På THL följer man på uppdrag av ministeriet noggrant med situationen, och samlar in information från olika register och även med egna frågeformulär. Varannan vecka publiceras ett sammandrag av informationen.
Vårdskulden finns
på alla nivåer – primärhälsovården, socialvården och den specialiserade sjukvården.
Cancerorganisationerna meddelar att antalet diagnostiserade fall av cancer enligt förhandsuppgifter sjönk med 3,6 procent år 2020 jämfört med året innan. Det handlar om 1 200 färre diagnoser. Det är oroväckande eftersom det inte finns orsak att anta att cancerfallen skulle ha minskat. En cancer som diagnostiseras i ett senare skede är ofta svårare att åtgärda.
Även kontrollerna för dem som har haft cancer och fått vård har i många fall skjutits upp.
Arbetet med att förkorta köerna pågår hela tiden. Vårdskulden är ett faktum, men just nu finns det anledning att vara optimistisk, enligt THL.
Vårdskulden är ytterligare en orsak att återgå till en normalare tillvaro i takt med att vaccineringsgraden ökar. Regeringen har tagit flera beslut, eller åtminstone principbeslut, i den riktningen. Tvåmetersregeln ska slopas, coronapass ska införas och den nya hybridstrategin, som antagligen godkänns i början av nästa vecka, har en helt annan utgångspunkt än den gamla. När målet tidigare var att begränsa smittan är det nya målet ett så öppet Finland som möjligt.
Vaccineringsgraden är avgörande. Statistiken visar väldigt tydligt att de som nu drabbas av covid är de ovaccinerade. De som kan och får vaccinera sig ska göra det. Det hjälper oss på vägen mot ett normalt liv, och skyddar dem som inte får vaccinera sig, främst barn under 12 år.