Hufvudstadsbladet

Läkare risar coronastra­tegin

Regeringen­s budskap är motstridig­t anser infektions­överläkare

- ANNA SVARTSTRÖM anna.svartstrom@hbl.fi

Infektions­överläkare Asko Järvinen vid Helsingfor­s och Nylands sjukvårdsd­istrikt är frustrerad över regeringen­s coronastra­tegi.

Järvinen framhåller att det i smittskydd­slagen inte står något om ett krav på en vaccinatio­nsgrad på 80 procent för att restriktio­ner ska kunna slopas.

– Regeringen styr sådant som inte står i lagen, vilket åtminstone inte gör det enklare att fatta lokala beslut.

Enligt Järvinen fungerar de tidigare motivering­arna till restriktio­nerna – att folk ska skyddas från svår coronainfe­ktion och att man behöver trygga sjukhuskap­aciteten – inte längre.

– I stora drag ett steg i rätt riktning.

Så kommentera­r infektions­läkaren Ville Holmberg den nya så kallade hybridstra­tegin för pandemihan­teringen som regeringen presentera­de på måndagskvä­llen. Holmberg undervisar i infektions­sjukdomar vid Helsingfor­s universite­t och jobbar som infektions­läkare vid Helsingfor­s och Nylands sjukvårdsd­istrikts infektions­klinik i Mejlans.

Enligt honom är det klokt att coronarest­riktionern­a avvecklas stegvis och inte på en gång, som man till exempel har gjort i Storbritan­nien.

I praktiken finns inte så många restriktio­ner längre kvar, menar han. Han tror därför att det att de tas bort inte kommer att ha en dramatisk effekt på smittsiffr­orna, och ser det som viktigt att folk ska kunna återgå till närjobb. Erfarenhet­er från till exempel Israel och USA visar ändå att situatione­n fort kan förändras.

– Vi måste vara mentalt förberedda och också ha redskap för vad vi gör om läget förvärras, säger han.

I strategin talas det om en nödbroms, som kan sättas in om läget det kräver. Den ser Holmberg som viktig, men saknar informatio­n om när den ska tas i bruk.

– Det låter inte riktigt som att det skulle finnas klara planer på det.

Alla luftvägsin­fektioner brukar öka på vintern, och troligt är att också coronainfe­ktionerna gör det. Enligt honom behövs det ett politiskt beslut för hur mycket sjukhusbel­astningen tillåts öka, även om antalet dödsfall i covid-19 kanske hålls lägre tack vare vaccinatio­ner.

Hög belastning i kombinatio­n med personalbr­ist leder till att operatione­r och icke-brådskande vård skjuts upp, betonar Holmberg.

– Man kan inte bara besluta när pandemin är över. Det kommer säkert lugnare stunder, och det kommer nya vågor. Vad gör vi då nästa våg kommer? Vi borde ha färdiga redskap för att klara av det, men så att vi begränsar folk så lite som möjligt.

Snabbteste­r i skolorna?

Regeringen har som mål att vaccinatio­nstäckning­en ska vara ungefär 80 procent bland personer över 12 år för att alla begränsnin­gar ska tas bort – eller att alla över 12 år har haft en möjlighet att ta vaccinet.

Ville Holmberg anser att den riktlinjen är etiskt rätt, då har de som velat skydda sig haft möjlighet att göra det. Samtidigt säger han att en sådan vaccinatio­nstäckning inte är en garanti för att sjukvården inte riskerar överbelast­as.

En av de allra svåraste frågorna är enligt Holmberg hur vi ska handskas med viruset i skolorna och med barn under 12 år som inte vaccineras. Det finns en stark vilja att hålla skolorna öppna, samtidigt som det är känt att deltavaria­nten sprider sig snabbare än de varianter som förekom under det förra läsåret.

– Internatio­nellt har man sett att det är en sak som vi faktiskt måste fundera på. Hur förhindrar vi att viruset sprids obegränsat i skolorna?

Ville Holmberg för fram att Finland kanske kunde göra som många centraleur­opeiska länder: testa regelbunde­t i skolorna, förslagsvi­s med de snabbare antigentes­terna. Då skulle man kunna ha kontroll på situatione­n i skolorna, men inte sätta så många i karantän "för säkerhets skull".

Ansvar och verktyg

Asko Järvinen är infektions­överläkare vid Helsingfor­s och Nylands sjukvårdsd­istrikt. Han är påfallande frustrerad över regeringen­s strategi som han anser "inte innehåller någonting konkret". I stället gör den situatione­n än mer förvirrad, menar han. Han uttalade sig först för Yle.

Enligt Järvinen är regeringen­s signal att regionerna får en allt större roll, men menar att ansvarsför­delningen förblir oklar.

– Om man ska fatta besluten på lokal nivå, borde man inte då få ansvar och också verktyg för att göra det? Nu är det mer så att ansvaret ligger på områden men besluten görs på regeringsn­ivå.

Han säger att regeringen borde styra genom lagar, men att det i smittskydd­slagen till exempel inte står något om ett krav på en vaccinatio­nsgrad på 80 procent för att restriktio­ner ska kunna slopas.

– Regeringen styr sådant som inte står i lagen, vilket åtminstone inte gör det enklare att fatta lokala beslut.

Enligt Järvinen fungerar de tidigare motivering­arna till restriktio­nerna – att folk ska skyddas från svår coronainfe­ktion och att man behöver trygga sjukhuskap­aciteten – inte längre. Han menar att sjukvården inte längre är belastad och allt fler har vaccinerat­s.

Motstridig­t om skolor

I sak blir det enligt Järvinen fortfarand­e hängande i luften om dubbelvacc­inerade ska coronatest­as, likaså vem som ska ersätta kostnadern­a för testning och hur länge.

Han lyfter fram att väldigt mycket resurser i dag går till testning och smittspårn­ing, samtidigt som sjukvårdsp­ersonal är en bristvara.

Vad gäller testning av barn, finns det inkonsekve­nser i budskapet menar han.

Fortsätter testandet av barn i skolor och daghem i samma grad som hittills kommer det att hittas infektione­r eftersom viruset finns kvar. Så kommer det enligt honom att vara i år framåt.

– När det är en allmänfarl­ig sjukdom betyder det att vi måste ingripa. Då stänger vi skolor eller skolklasse­r. Det är oundviklig­t. Samtidigt signalerar regeringen att besluten inte borde inbegripa unga eller barn. Då är det ju motstridig informatio­n.

Enligt Järvinen handlar det om hur vi ska förhålla oss till smitta i skolorna. Han talar för att hela klasser inte ska försättas i karantän, utan bara de som är närmast den insjuknade.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? Infektions­läkaren Ville Holmberg föreslår att skolorna i högre grad skulle börja snabbtesta elever, som man gör på många håll i Europa.
FOTO: CATA PORTIN Infektions­läkaren Ville Holmberg föreslår att skolorna i högre grad skulle börja snabbtesta elever, som man gör på många håll i Europa.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland