Finlands Akademi pustar ut efter regeringens besked
Regeringen verkar ha funnit ett sätt att nästa år ersätta det bortfall på 40 miljoner euro som Finlands Akademi hotades av på grund av Veikkaus minskade intäkter. Men vad som kommer att ske efter 2022 är en fråga som väcker stor oro inom expertorganisatio
Regeringen har varit förtegen kring de konkreta beslut ministrarna hittills lyckats enas om under budgetförhandlingarna som inleddes i tisdags.
En fråga som forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen (C) ändå avslöjade på tisdagskvällen, och finansminister Annika Saarikko (C) bekräftade på onsdagsmorgonen, är att regeringen ser ut att ha lyckats trygga nästa års finansiering för Finlands Akademi.
Enligt Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag skulle anslagen till Finlands Akademi sjunka med 40 miljoner euro 2022 jämfört med i år, men den nedskärningen blir sannolikt alltså inte av.
– Det här innebär att vi kan öppna vår ansökan om finansiering som planerat nästa år, vilket självklart är en enormt bra nyhet, säger Finlands Akademis styrelseordförande Johanna Myllyharju, professor vid Uleåborgs universitet.
Men även om Myllyharju är lättad just nu känner hon stark oro inför framtiden.
– Finansieringen för 2023 och åren därefter känns ändå som en stor hotbild. Jag önskar verkligen att vi så fort som möjligt skulle få mer klarhet i hur den bestående finansieringsmodellen ska se ut.
Överföra till statsbudgeten?
Modellen Myllyharju refererar till är den bestående modell som regeringen lovat att ta fram. Modellen ska ersätta det bortfall som uppstått då Veikkaus intäkter kraftigt minskat.
Veikkauspengarna har över tid använts för att finansiera största delen av statens utgifter inom exempelvis kulturen, idrotten och ungdomsarbetet.
En arbetsgrupp utredde i början av året vilka möjliga alternativ det fanns för att ersätta Veikkausbortfallet. Arbetsgruppen ledd av Erkki Liikanen tog fram fyra alternativ, där det främsta handlade om att Veikkaus avkastning i sin helhet överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten. Utgifterna skulle då årligen ingå i regeringens normala budgetbehandling.
Ytterligare en projektarbetsgrupp inom statsrådet har nu tillsatts. Gruppen har tid fram till årsskiftet att ta fram ett förslag till en ny finansieringsmodell.
Myllyharju säger att det bästa ur forskningens synvinkel skulle vara att välja Liikanens arbetsgrupps främsta förslag, alltså överföra inkomstposterna till statsbudgeten.
– Vi anser att forskningen är av så pass stor betydelse för hela Finland och alla finländare att den naturligt borde ingå i statsbudgeten.
Ser du en risk för att finansieringen då kan variera mycket beroende på vilka partier som förhandlar om budgeten? – Visst finns det en sådan risk. Samtidigt anser jag att vi måste fungera på ett sådant sätt att det blir tydligt för alla att vår finansiering är nödvändig, säger Myllyharju.