Bekant antagonism i debatten om spårvägarnas bolagisering
Affärsverket Helsingfors stadstrafik ser ut att göras om till aktiebolag. Det låter byråkratiskt men delar politikerna i klart skilda läger. Så här skiljer åsikterna sig.
Sedan 2019 har affärsverket som sköter metron och spårvägen i Helsingfors, HST, förberett en övergång till aktiebolag. Nu är ärendet nära att gå vidare till politikerna i fullmäktige, förutsatt att förslaget får grönt ljus i stadsstyrelsen i dag den 13 september.
Men det som kan låta som en formsak väcker starka känslor bland politikerna. Så vad handlar tvisten om?
Forskaren Pasi Nevalainen vid Aalto-universitetet har tidigare forskat i bolagisering av statliga affärsverk. I frågan om HST, som är ett kommunalt affärsverk, ser han en bekant antagonism.
– Bolagiseringar kan granskas ur flera olika synvinklar. Sidorna har sina egna perspektiv, som kan vara välgrundade och relevanta, men de bygger upp hotbilder som skapar delvis konstgjorda motsättningar, säger Nevalainen, som själv försöker förhålla sig pragmatisk till frågan.
Transparensen väcker frågor
Det finns flera frågor som motståndarsidan tar fasta på. Transparensen är en av de största. Ett affärsverk är en del av kommunen och lyder under offentlighetsprincipen, medan ett aktiebolag inte har samma krav på öppenhet gentemot allmänheten.
Politiker eller för den delen vanliga medborgare har avsevärt sämre insyn i ett aktiebolag än i ett affärsverk som är kommunens förlängda arm, även om bägge är kommunalt ägda.
– Det här är ett helt riktigt argument, säger Pasi Nevalainen, men påpekar ändå att också kommunala affärsverk kan undanhålla information om det rör sig om affärshemligheter.
Personalen oroad
En annan aspekt är risken för att personalens ställning försämras, genom att kollektivavtalet byts ut då arbetsgivaren inte längre är staden utan bolaget. Det här är de anställdas stora oro, eftersom liknande exempel finns bland tidigare bolagiseringar.
I slutet av juli skrev Yle att spårvagnsförarna Robert Vierling och Tommi Salo startat en namninsamling mot bolagiseringen, som då uppgavs ha fått underskrifter av hälften av de 1 200 HST-anställda.
– Ur personalens perspektiv är det en relevant sak att oroa sig för, säger Nevalainen.
Då Åbo stads matservicebolag Arkea, tidigare ett kommunalt affärsverk, bytte avtal för sina anställda 2019 utlyste fackförbundet JHL en tre dagar lång strejk. Samma höst ledde ett liknande beslut inom Posten, tidigare ett statligt affärsverk, till omfattande strejker.
Privatiseringar spökar
En tredje farhåga är risken för att HST inte bara bolagiseras utan också säljs till en privat aktör, vilket betyder att staden helt tappar greppet om bolaget. Ett exempel som ligger nära till hands är Helsingfors busstrafik, som bolagiserades 2005 och såldes till Koiviston Auto 2015.
På statlig nivå finns till exempel gamla vägverket Destia som bolagiserades, såldes till Ahlström Capital och numera ägs av en fransk koncern.
Att detsamma skulle hända HST avvisades starkt av vd Ville Lehmuskoski då HBL intervjuade honom i somras.
– Ingen, inte ens högerpartierna, har för avsikt att sälja HST. Att bolagisera är inte samma sak som att privatisera. Bolaget kommer fortfarande till hundra procent att vara offentligt ägt, sade Lehmuskoski.
Flexibiliteten väger tungt
I andra ringhörnan pekar man på att aktiebolag är mer effektiva. Det är till skattebetalarnas fördel om trafiken kan skötas billigare.
– Ett aktiebolag är pressat att vara mer flexibelt och snabbare än ett affärsverk, som tenderar att vara mer trögrörligt, säger Nevalainen.
En väsentlig del av förslaget är att i framtiden öppna själva trafiken för konkurrens. HST ska dock inte delta i upphandlingen, utan bli ett företag som sköter om underhåll, vagnar och depåer.
Spårvagnstrafiken är en typisk verksamhet att konkurrensutsätta, säger Nevalainen. Till skillnad från järnvägstrafiken – där erfarenheterna av fri konkurrens är mer blandade – är spårvägarna lättare att konkurrensutsätta då hela nätet kan upplåtas till en aktör.
Ett annat exempel på konkurrensutsatt spårvagnstrafik hittas i Tammerfors, där VR vann upphandlingen bland sex intresserade.
– Utgångspunkten är att verksamheten blir mer effektiv om man låter marknadsprinciperna styra, säger Pasi Nevalainen.
I bakgrunden till förslaget om bolagisering finns också planerna på att dra spårvägslinje från Mellungsbacka till flygplatsen i Vanda. Den sträckningen är dock långt ifrån säker och omstridd bland grannstadens politiker.
Tanken är att Vanda skulle vara med i det nya bolaget som delägare, vilket betyder att de inte behöver bygga upp en enhet för underhåll och depåer från noll. I beredningen skriver man att Esbo också kunde bli delägare.
Utöver den gemensamma metrolinjen med Helsingfors kommer Esbo att få spårvägsförbindelse år 2024 i och med den så kallade Spårjokern från Östra centrum till Kägeludden.