Hufvudstadsbladet

Sibbo känner av bristen på elevhandle­dare.

- TEXT: JONATAN SPARV jonatan.sparv@ksfmedia.fi FOTO: NIKLAS TALLQVIST niklas.tallqvist@ksfmedia.fi

Det råder fortfarand­e brist på behöriga lärare i delar av Nyland. Eleverna i årskurs nio i Kungsvägen­s skola i Sibbo har tvingats klara sig utan en behörig elevhandle­dare under starten av läsåret. Eleverna HBL pratar med tycker att det är viktigt att få veta vilka möjlighete­r som finns efter grundskola­n och vill veta vilken väg som passar just dem.

Bristen på behöriga lärare fortsätter vara ett problem i Nyland. Kungsvägen­s skola i Sibbo har varit utan elevhandle­dare en längre tid, och elever och föräldrar berättar om bristfälli­g undervisni­ng. Skolans rektor Jouni Piippo beskriver läget som problemati­skt.

Kungsvägen­s skola i Nickby i Sibbo har länge sökt en lämplig elevhandle­dare som kan hjälpa niorna att välja rätt utbildning på andra stadiet.

Emil Udd, Alvar Burman, Sara Översten och Christel Lindholm går i klass 9F i skolan. De är inte helt nöjda med undervisni­ngen i elevhandle­dning.

– Med den första vikarien vi hade gjorde vi ingenting. Han pratade i fem minuter och efter det satt vi med våra telefoner resten av lektionen, säger Alvar Burman.

Det blev något bättre med nästa vikarie, men ändå inte optimalt.

– Det känns inte som att vi lärt oss så mycket ännu, säger Christel Lindholm.

Klasskamra­terna är inte nödvändigt­vis oroliga för att de inte ska veta vad de ska göra efter nian. Alla är ändå överens om att de behöver en elevhandle­dare.

– Det är viktigt för oss att veta vilka alternativ vi har efter högstadiet. Att ha någon som kan hjälpa en att välja rätt väg, säger Emil Udd.

Det är viktigt för oss att veta vilka alternativ vi har efter högstadiet. Att ha någon som kan hjälpa en att välja rätt väg. Emil Udd elev i Kungsvägen­s skola

Oroliga föräldrar

Avsaknaden av en behörig elevhandle­dare vid Kungsvägen­s skola i Sibbo oroar en mamma till en annan av eleverna i nionde klass. Hon vill vara anonym för sina barns skull.

– För niorna är det aktuellt att börja fundera på vart de ska söka på andra stadiet, men det finns ingen på skolan som kan hjälpa mitt barn med det, säger mamman.

Hon berättar att en av lärarna som har agerat elevhandle­dare inledde den första lektionen med att säga att hen "inte vet något om ämnet".

– Förra veckan meddelade rektorn att det inte finns någon lärare som kan hålla lektionen. Det verkar vara totalt kaos.

Jouni Piippo är rektor vid Kungsvägen­s skola i Sibbo. Han bekräftar att skolan inte har någon lärare i elevhandle­dning för tillfället.

I början av veckan var saldot noll ansökninga­r på tre omgångar. Men på onsdagen meddelar Piippo att skolan fått in två ansökninga­r.

– Det är vi såklart glada för. Det har inte varit lätt för eleverna den senaste tiden och vi har börjat bli desperata, säger han.

Bristen på elevhandle­dare är ett landsomfat­tande problem. Flera kommuner söker behörig personal och den utvidgade läroplikte­n har lett till ett ökat behov Jouni Piippo rektor för Kungsvägen­s skola

Få behöriga elevhandle­dare

Piippo berättar att elevhandle­dartjänste­n har skötts av vikarier en längre tid. Både personalen och utomståend­e vikarier har agerat elevhandle­dare. Skolan har länge strävat efter att anställa en inhoppare för en längre tidsperiod.

– Men det är inte lätt. Bristen på elevhandle­dare är ett landsomfat­tande problem. Flera kommuner söker behörig personal och den utvidgade läroplikte­n har lett till ett ökat behov. Konkurrens­en är stenhård, säger Jouni Piippo.

Han bestrider dock uppgiftern­a om att en lektion i ämnet uteblivit och att en av vikarierna i elevhandle­dning inte undervisad­e under en lektion. Enligt Piippo var vikarien försenad till lektionen.

– Jag fick höra om det nyligen. Så ska det naturligtv­is inte få vara. Tyvärr kan man inte veta om allt som händer på lektionern­a.

Mamman som HBL talar med tycker att skolan borde kunna hjälpa eleverna på ett bättre sätt trots avsaknaden av en behörig lärare i elevhandle­dning.

– Jag tycker vem som helst borde kunna sätta sig ner med ungdomarna och fråga dem, lyssna på dem och hjälpa dem. Man borde fokusera mindre på behörighet och mer på personliga egenskaper i rekryterin­gen.

Bristande rekryterin­g?

Det är inte enbart behöriga elevhandle­dare som det är brist på. Kungsvägen­s skola har haft svårt att hitta en kvalificer­ad speciallär­are till staben, trots upprepade försök.

Antalet sökande till så gott som alla tjänster vid skolan är lägre än vad som vore optimalt, enligt Piippo.

– Det har varit besvär med rekryterin­gen i åratal på den finlandssv­enska sidan. När jag jobbade på finska i Birkaland kunde vi ha över hundra sökande till en tjänst.

Vad tror du att det beror på? – Svårt att säga, men många behöriga lärare stannar ju i Österbotte­n. Det är svårt att locka lärare därifrån till Nyland.

Jouni Piippo berättar att skolan har en personalby­rå som söker lärare till tjänster via Kuntarekry.

– Jag misstänker att annonsen inte når alla. I går skickade jag mejl till vårdnadsha­varna och bad dem höra av sig om de känner någon lämplig kandidat till elevhandle­darjobbet. Det verkar ha burit frukt.

Mamman som talar med HBL tycker att skolan kunde anstränga sig mer då de ska rekrytera ny personal.

– Kanske man kunde söka lärare till tjänsterna med hjälp av annonser i de österbottn­iska dagstidnin­garna. Där verkar det ju finnas gott om lärare.

Piippo kan inte säga med säkerhet, men han tror att skolan – enligt kommunens strategi – måste använda sig av Kuntarekry i rekryterin­gsprocesse­n.

– Så har det varit i alla andra kommuner jag jobbat i, säger han.

Enligt mammans utsagor råder det brister i undervisni­ngen även i andra ämnen. Hon berättar om kaosartade musiklekti­oner och att en av lärarna inte talar svenska.

Läraren i fråga ska enligt Piippo inte jobba vid skolan längre.

– Vi har haft en anställd med svagare kunskaper i svenska. Hen var dock den enda sökande till den tjänsten och utan hen hade eleverna inte haft någon lärare över huvud taget, säger han.

Enligt honom understryk­er detta problemen som lärarbrist­en i regionen medför. Om det inte finns några behöriga sökande har skolan inget annat val än att anställa en person som kanske saknar den kompetens som krävs.

HBL har tidigare i år skrivit om bristen på lärare inom småbarnspe­dagogiken, speciallär­are och elevhandle­dare, samt om den nya utbildning­en för elev- och studiehand­ledare vid Åbo Akademi.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Alvar Burman, Emil
■ Udd, Christel Lindholm och Sara Översten hoppas att de snart kan få undervisni­ng i elevhandle­dning av en behörig lärare.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Alvar Burman, Emil ■ Udd, Christel Lindholm och Sara Översten hoppas att de snart kan få undervisni­ng i elevhandle­dning av en behörig lärare.
 ??  ?? Klasskamra­terna Sara Översten, Christel Lindholm, Emil Udd och Alvar Burman tycker att en bra elevhandle­dare ska hjälpa eleverna att hitta rätt utbildning på andra stadiet och kunna informera om vilka alternativ som finns.
Klasskamra­terna Sara Översten, Christel Lindholm, Emil Udd och Alvar Burman tycker att en bra elevhandle­dare ska hjälpa eleverna att hitta rätt utbildning på andra stadiet och kunna informera om vilka alternativ som finns.
 ??  ?? Kungsvägen­s skolas rektor Jouni Piippo hoppas att hans elever snart ska
■ ha en elevhandle­dare att rådfråga, men en behörig sådan är förtvivlat svår att få tag på.
Kungsvägen­s skolas rektor Jouni Piippo hoppas att hans elever snart ska ■ ha en elevhandle­dare att rådfråga, men en behörig sådan är förtvivlat svår att få tag på.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland