Stark tro på tillväxt – tuffa beslut väntar
Banker och prognosinstitut är eniga om att Finlands ekonomi växer
Mellan 3 och 4 procent. Det är de ganska samstämmiga prognoserna för Finlands tillväxt i år och nästa år.
Den här veckan har hela fyra prognoser publicerats och trots de positiva förtecknen höjs också ett varningens finger. Alla euroländer måste ta hänsyn till den höga skuldsättningen som uppstått under coronapandemin, annars går det inte att nå en hållbar tillväxt, varnar Finlands Bank.
Räntorna har också varit låga i flera år nu och ekonomer påpekar att det inte är någonting som varar för evigt. Också om ingen omedelbar höjning av till exempel räntorna på bostadslån är att vänta, kan det vara klokt att börja förhandla om ett räntetak för lånet, anser ekonomer.
Tillväxten hotas av brist på arbetskraft, av brist på komponenter för industrin och av långsamma transporter.
Ekonomin i Finland växer nu snabbt. Den här veckan har det ekonomiska forskningsinstitutet Pellervo, Danske Bank, Löntagarnas forskningsinstitut och Finlands Bank alla presenterat sina prognoser och alla är eniga, tillväxten har tagit fart.
Det som skiljer prognoserna åt är att Finlands Bank tror att tillväxten mattas av redan nästa år, medan de övriga tror att nästa år fortsatt blir ett år av kraftig tillväxt.
Hur prognoserna på ekonomisk tillväxt på mellan 3 och 4 procent i år och nästa år än slår in och fastän allt ser bra ut just nu så väntar svåra politiska beslut ganska snabbt, varnar bland annat svenska SEB i sin färska ekonomiska översikt.
Tillväxten kan dessutom bromsas av problem med att få tag på råvaror, bland annat halvledare och mikrochips. Också transportkapaciteten kan bli en flaskhals.
Snart påverkas räntorna
Sysselsättningen har förbättrats sedan inledningen av coronapandemin då många blev arbetslösa eller permitterade. Den ekonomiska omgivningen är över huvud taget stabilare nu än på länge, anser SEB.
Med ekonomisk återhämtning kommer ofta löneökningar, prishöjningar och inflation. Pellervo skriver i sin prognos att de största hoten mot ekonomin just nu är prishöjningar och överraskningar på räntemarknaden.
Nordeas chefsekonom Tuuli Koivu håller med. De långa räntorna har börjat stiga så smått, medan de korta räntorna som till exempel merparten av bostadslånen är bundna till fortfarande hållits oförändrat låga.
– Räntorna har nu varit låga så länge att det inte kan fortsätta hur länge som helst. När inflationen går mot Europeiska centralbankens mål på 2 procent kommer det så småningom att påverka även räntorna, säger Koivu.
Uppåt först om tre år
Europeiska centralbanken ECB har hållit sin styrränta oförändrad på noll procent i över två år och det är en situation som oroar ekonomer, enligt Tuuli Koivu. Hon påpekar att det med en nollränta finns få instrument för centralbanken att ta till om den ekonomiska situationen förvärras igen.
Alla med bostadslån kan känna sig trygga med den låga räntenivån ett par år framåt, en höjning av styrräntan från ECB:s sida är inte att vänta förrän 2023–2024. Men Koivu påpekar att den som vill förhandla med sin bank om ett räntetak för bostadslånet gör klokt i att börja fundera på det nu.
– Just nu behöver räntorna inte få någon att förlora sin nattsömn, men den som vill diskutera ett räntetak har ett bra förhandlingsläge nu, säger hon.
Inte heller Handelsbankens ekonom Timo Hirvonen tror på någon snabb ränteuppgång. Inflationen har visserligen varit snabbare än på länge och den ekonomiska tillväxten bättre än man väntade sig, men att inflationen skulle stiga på längre sikt tror han inte.
– Just nu är det i hög grad energin som till exempel priset på el och olja som driver inflationen här hemma. Det är faktorer av engångskaraktär, säger Hirvonen.
Behov att konsumera
Pellervo skriver i sin prognos att hushållens konsumtion nu växer snabbt. Den förbättrade sysselsättningen, löneförhöjningar och ett konsumtionsbehov som uppkommit under coronapandemin får fart på konsumtionen.
Enligt Pellervo är det största enskilda hotet mot den globala uppgången en spiral där prishöjningar och löneförhöjningar driver upp kostnader gemensamt. Risken för det är störst i USA, och för att korrigera läget i en sådan situation krävs en höjning av räntan.
Läget i Europa och inom EU påverkas framför allt av situationen i Tyskland.
I Finland är det främst den privata konsumtionen som driver upp tillväxtsiffrorna, enligt de prognoser som publicerats i veckan.
Finlands Bank varnar i sin översikt för att allt inte ser ljust ut.
– Flaskhalsar i produktionen i kombination med eventuella nya virusvarianter och en låg vaccinationstäckning i ekonomier i utveckling kastar en skugga över utsikterna, säger Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.
Rehn konstaterar att kraftiga penningpolitiska och offentliga åtgärder har minskat de ekonomiska skadorna på längre sikt. Att inflationen nu stiger beror på prisökningen på råvaror och produktionsflaskhalsar och på att priserna var låga vid den tidpunkt man jämför med.
Även Rehn påpekar att en räntehöjning en dag kommer att bli verklighet trots att en sådan ännu inte är i sikte. Det är något alla euroländer måste ta hänsyn till vid hanteringen av sina offentliga finanser. Den höga skuldsättningen urholkar förutsättningarna för en hållbar ekonomisk tillväxt, påpekar Finlands Banks chefdirektör.
Flaskhalsar i produktionen i kombination med eventuella nya virusvarianter och en låg vaccinationstäckning i ekonomier i utveckling kastar en skugga över utsikterna. Olli Rehn Chefdirektör, Finlands Bank