Den kloke och dråplige Janosch borde genast ges ut på svenska igen
Den tyska bilderboksförfattaren och konstnären Janosch har fyllt 90 i år. Var dröjer de svenska nyutgåvorna av hans böcker, undrar recensenten som läst en soffbordsbok full av hans bilder.
Det finns en särskild magi hos den tyske barnboksförfattaren Janosch. På ett unikt sätt kombinerar han sagans förtrollning med en skarp och oförblommerad blick på världen. Vänskap och kärlek bryts mot grymhet och dumhet, precis som det är i livet. Syntesen uppstår i den kloka, ibland absurda humorns och accepterandets tecken.
Nyligen fyllde Janosch, pseudonym för Horst Eckert, nittio år. Mest känd är han för böckerna om Lilla Tiger och Lilla Björn. Den tecknade serieversionen av dem fick en lysande finlandssvensk version av teaterregissören Tom Segerberg. Också i vårt hem snurrade de outtröttligt på VHS-kassetter i slutet av 1990-talet.
I sagan Popov oder die Geschichte vom Schloß (”Popov eller sagan om slottet” i den outtömliga Das große Janosch-Buch) möter vi en gammal man som lär sig flyga av sin vän nötväckan vars språk han förstår:
”Gamla män lär sig gärna flyga. Eftersom de har tid, eftersom folk inte längre pratar mycket med dem, eftersom de ofta kan försvinna för dagar, klättra upp på taket och flyga iväg, och ingen vet var de är.” (min övers.)
De uppsöker ett slott i himlen där det bor en gammal kung som har bekymmer med en uppsjö av undersköna döttrar. Han vill genast gifta bort prinsessorna Mia och Pia med dem. De imponeras av att kungen som den första någonsin titulerar dem herrar, men förskräcks av äktenskapsplanerna och flyr snabbt tillbaka till sina lugna hem. Tittar man närmare på bilderna av Popov noterar man en stark likhet med Janosch själv.
Anarkist och moralist
Men Janosch är mycket mer än barnböckerna som i och för sig är många nog för att utgöra ett livsverk. Produktivitet upp i hög ålder är hans signum. Förutom en högst egenartad romanförfattare är Janosch också bildkonstnär med grafiken som sin speciella genre. Till jubileet utkom en vacker och trevlig soffbordsbok, Janosch. Leben und Werk som fokuserar på den sidan av hans verk. På ett charmfullt sätt blandar den Janosch verk för barn och vuxna och visar vad som binder samman det vidsträckta verket.
Om sin biografi har Janosch alltid varit hemlighetsfull. Han lever tillbakadraget och framträder genom sitt verk vilket pseudonymen signa
■
Sagornas traditionella värld bryts mot moderna, självklara värderingar och ruckar lite på bägge.
lerar. Han föddes 1931 i Hindenburg i östra Tyskland, den del som idag är Polen. Efter andra världskriget flydde familjen till Västtyskland. Janosch arbetade i fabrik, avbröt en konstnärsutbildning och var verksam som textilkonstnär. På sextiotalet började han under påverkan av bland annat naivismen i konsthistorien och den samtida popkonsten skapa sin personliga bilderboksvärld. 1978 kom den stora succén med O wie schön ist Panama (på svenska Våra drömmars land) där hans två mest kända figurer Lilla Tiger och Lilla Björn ger sig ut för att hitta sitt idealland.
Janosch är anarkist och moralist. Den tragiska sidan av hans livssyn möter man till exempel i romanen Polski Blues (1991). Janosch polska förflutna är starkt närvarande i hans bild- och textvärld. Här är det tre exilpolacker som blivit framgångsrika i väst och nu beger sig till det gamla hemlandet för att leta reda på en landsman, en jazzsaxofonist som under pseudonymen Steve Pollack blivit berömd i 1950-talets Paris men sedan försvunnit. För sina unga beundrare har han med sin musik, sina vackra kvinnor och sitt bohemliv blivit en existentiell förebild.
De reser genom ett bortglömt land av lera, vodka och latrinstank. När de till slut hittar saxofonisten är han en isolerad, halvt rubbad man förstörd av ett besinningslöst raseri mot omvärlden. Förklaringen som småningom ges ligger i hans katolska uppfostran som förgripit sig på hans personlighet och krossat honom som människa. Därigenom, tycks Janosch mena, är han representativ för sitt land. Men, som den humana människa författaren är, överger han inte Pollak. Denne får lämna Polen och katolicismen och hinner via diverse fantastiska vändningar ännu uppleva några lyckliga år i sin ungdoms Paris innan han åter försvinner.
Lilla Tiger, Lilla Björn och Lilla Gris
Kombinationen av djupt känd och tänkt livsfilosofi och absurd, dråplig humor är kännetecknet också för Janosch barnböcker. Han återanvänder ofta traditionellt material – sagor, intriger, ordspråksvisdomar – men har en outsinlig förmåga att utvinna nya, överraskande aspekter av dem. O wie schön ist Panama är till exempel en variation på temat borta bra men hemma bäst men lyckas genom sin slutknorr ändå överraska läsaren. Berättaren är ofta tydligt närvarande i böckerna, vilket skapar ett ironiskt, mångtydigt perspektiv. Dessutom finns små skevheter mellan text och bild som man upptäcker efterhand vilket gör läsningen föränderlig. Sagornas traditionella värld bryts mot moderna, självklara värderingar och ruckar lite på bägge.
Hurdant är till exempel Lilla Tigers och Lilla Björns förhållande? Det är ett paradis av vänskap, arbete och omhändertagande. Men så – i Guten Tag, kleines Schweinchen, på svenska Lilla Tiger på villovägar – dyker den lättjefulla Lilla Grisen upp och lockar Tiger till kurragömmalekar och dagdriveri. I stället för fisk och svamp vill hon äta spaghetti. Den förförde Tiger glömmer sin strävsamme vän och de skiljs åt. Ensamma, utkastade i den stora världen inser de vad de förlorat, blir förtvivlade och återförenas.
Men om de två vännernas förhållande inte allt emellanåt skulle hotas av faror, som oförnuftiga och felaktiga känslor och drömmar, och sedan byggas upp igen, kunde det då alls bestå? Livets obeständighet, dess närhet till kaos och obegriplighet, och nödvändigheten av att både känna förtröstan och att själv gripa in i tingens ordning återkommer ständigt i Janosch berättelser.
Obegripligt nog tycks Janosch just nu sakna svensk förläggare. Böckerna är omöjliga att få tag på. Det är ett missförhållande som genast borde åtgärdas.