Blickar mot Degerö.
Allt gick så snabbt att Kati Stenman och Samu Härkönen aldrig hann gå på visning. De slog till och har nu blåst liv i Degerös mest okända villa från 1901. Här kan man hyra festlokal, gå på kafé och bada bastu.
Samu Härkönen och Kati Stenman nollar arbetsdagen med att gå upp i Villa Wuorios torn på kvällen. För tillfället är det den enda delen av den maffiga villan som sticker ut. Resten är insvept i presenningar. Men i oktober hoppas paret att villan är avtäckt och kan visa upp sig i all sin prakt.
Det går inte att ta miste på att förälskelsen ligger i luften. För några veckor sedan förlovade sig Kati Stenman och Samu Härkönen, och kanske står de brud och brudgum i den nationalromantiska Villa Wuorio inom något år.
Hjulen har rullat snabbt. I våras såg Stenman av en händelse att Helsingfors stad söker hyresgäster till villan som ligger på södra Degerö i Helsingfors.
– Först kom entusiasmen, sedan realismen: "oj, kanske det här ändå är ett för stort projekt". När deadline närmade sig sade vi: "nej, vi måste gå in för det här", säger hon.
Paret vann anbudsförfarandet och vips var de nya företagare i Villa Wuorio. Med kom också den mindre Villa Bergvik och en strandbastu. Allt har stått tomt i några år.
– Här sätter bara din egen fantasi gränser för vad du kan göra. Vi är idésprutor, idéerna började komma så här, säger hon och knäpper med fingrarna.
Allt gick så snabbt att paret inte ens hann gå på en visning, utan de hade bara kikat in genom fönstren.
– Vi hörde att det inte fanns några överraskningar, och det litade vi på.
Med andan i halsen steg de för första gången in i Villa Wuorio i början av sommaren.
– Det snurrade lite i huvudet. Jag har ingen erfarenhet av den här typen av verksamhet. Men när man gör det i gott sällskap så ..., säger Härkönen och ser ömt på sin fästmö.
Han har nyligen sålt sitt bokbinderiföretag. Från årsskiftet blir det Villa Wuorio på heltid tillsammans med Kati.
– Det var dags att göra något annat, säger han.
"Stort intresse för byggnaderna"
Stenman var lättad över att inomhusluften i huset var bra. Hon förälskade sig i andra våningen.
– Den har underbara stockar, vitt tak och otrolig havsutsikt.
I sommar har de hyrt ut villan till allt från födelsedagskalas, examensfester, hälsoretreater, yoga och bröllop. I princip har nästan varje helg varit bokad.
– En helg hade vi tre examensfester, tre privattillställningar i bastun samtidigt som kaféet var öppet. Och så var det ett musikevenemang på gården. Då fick vi springa, säger hon.
– Det är det vi ska sträva efter, säger Härkönen.
– Men kanske det var lite väl mycket? säger hon, och så brister de bägge ut i skratt.
Kaféet finns i den mindre villan, som heter Villa Bergvik. Strandbastun kan hyras men har också allmänna turer.
– Mottagandet har varit varmt och entusiastiskt. Degerö har många invånare och det här stället ligger dem varmt om hjärtat. Det har varit stort intresse för att se byggnaderna, eftersom det inte varit möjligt tidigare, säger hon.
Hemligt paradis
Villa Wuorio ligger avsides. I femsex år fanns ingen verksamhet här.
– Det här var hundrastarnas hemliga paradis. Också jag har gått hundpromenader här. Liksom andra Degeröbor tyckte jag att det var synd att villorna stod tomma, säger Stenman.
Villa Wuorio, från 1901, är byggd på en klippa. Båtar puttrar förbi mot bron till Sandhamn, men du kan till och med se ända bort till Sveaborg och Skanslandet.
Sandhamn är bekant. Hon växte upp där eftersom hennes pappa är officer.
En del långvariga Degeröbor har inte ens känt till Villa Wuorio. Andra har minnen härifrån.
– En gäst berättade att hen varit på ett pianoläger. Då bars det upp sex pianon upp i villan, säger Härkönen.
Ett annat par hade varit på en ungdomsförenings sommarläger.
– De var mycket tagna då de fick se den skrubb där de suttit och lyssnat på musik, säger Stenman.
Degerö utan vinterbad
Kati Stenman och Samu Härkönen
leker med tanken på att låta kaféet i Villa Bergvik vara öppen någon dag i veckan också under vintern. Villan är ända från 1860-talet och är ursprungligen ett torp för fiskare.
– Vi tittar på om det kunde vara en glöggstuga, skidkafé eller betjäna vinterbadare, säger hon. Och fortsätter: – Är det inte fånigt att Helsingfors stad inte har en enda plats där man kan vinterbada på en så stor ö som Degerö? Man måste åka till fastlandet för att göra det.
I Helsingfors deltagande budgetering OmaStadi finns pengar för att upprätta en plats att vinterbada. Stenman har inget emot om den skulle ligga vid Villa Wuorio.
– Det skulle vara vettigt, för det här är ändå stadens tomt.
Trolska kvällar
Just nu är hela Villa Wuorio täckt med presenningar eftersom fasaden renoveras. Men tornet är redan klart och sticker upp ur presenningen.
– Det är inte sant, tänk att det här också finns, sade vi då vi gick upp i tornet första gången, säger Stenman.
Åtskilliga gånger i somras skulle hon stänga luckan efter arbetsdagen, men så blev hon sittande i timtal. Lugnet, stiltjen, de röda strålarna som silade fram genom tallarna under solnedgången var alltför lockande.
– Jag borde gå och lägga mig, men ..., sade Stenman då till sig själv.
Förhoppningsvis är renoveringen klar i oktober. Evenemangen fortsätter att ordnas, men helst ser paret att dagen då allt är klart skulle närma sig snart.
Under presenningen jobbar Petri Pitkänen och hans kolleger för fullt med att stryka på nya lager färg i villans nyanser som går i toffee, mörkrött och grönt.
– Det var hög tid för en renovering. Fasaden var förfallen och så skör att träbitar föll av, säger Härkönen.
Från trasor till rikedom
Att stiga in i Villa Wuorio är en sällsam upplevelse och påminner om ett besök i en konstnärs hem. Rummen har timrade väggar, fönster i alla tänkbara former och är möblerade med ursprungliga ekmöbler utsmyckade med karelskt mönster.
– Det finns små detaljer överallt i huset, säger Stenman.
På sätt och vis är det inte långt ifrån ett konstnärshem. Dekorationsmålaren Salomo Wuorio lät bygga villan som sommarbostad åt sin familj.
För uppdraget anlitade han ingen mindre än den unga arkitektgenrationens toppnamn, Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen.
Det ser ut som att trion fått förverkliga sig själva. Dörrkarmarna är graverade med geometriska mönster, ytterdörren är dekorerad med järnbeslag som ur en saga och i tornet är metallräckena utsmyckade med blomknoppar.
Salomo Wuorio (1857–1938) gick från trasor till rikedom. När pappan dog i tyfus flyttade 12-åriga Salomo till Helsingfors och började sälja ved. Senare arbetade han sig upp och blev sin tids främsta dekorationsmålare och en framgångsrik företagare.
Wuorio hade en måleriaffär som även sålde tapeter och mattor. Verksamheten låg på Unionsgatan 30, och byggnaden kallades Wuorios affärspalats.
I dag kan du se Salomo Wuorios dekorationer i bland annat Riksarkivet, Ständerhuset och restaurang Elite.
Jobbdagen nollas
I litteraturen om arkitekttrions verk hyllas inte Villa Wuorio. Snarare anses den vara arkitektoniskt anspråkslös och ett tveksamt försök till att blanda finsknationell stil med art nouveau.
När Salomos enda arvinge, Gunnar Wuorio, dog ogift, såldes byggnaderna på Degerö till Helsingfors stad för 20 000 mark. I många år huserade stadens ungdomstjänster här.
Kati Stenman och Samu Härkönen känner glädje över att de får jobba i de historiska villorna.
– Senast i går satt vi och tittade ut mot gården och tänkte på hur otroligt det är att vi kan sitta här och äta middag i ljuset av stearinljus, säger Härkönen.
– När jag klättrar upp i tornet efter arbetsdagen nollas dagen. Jag känner tacksamhet.