President Niinistö: Vi befinner oss i ett globalt klimatnödläge
Coronapandemin, klimatförändringarna, utarmningen av naturen och läget i Afghanistan är några av de stora samtalsämnena på FN:s generalförsamling. President Sauli Niinistö tog upp samtliga i sitt anförande och manade till omedelbar handling.
I sitt tal vid FN:s generalförsamling sent i går kväll hyllade president Sauli Niinistö den strategi som FN:s generalsekreterare António Guterres har lagt fram och som kallas ”vår gemensamma agenda”. Niinistö sade att det är lätt att instämma i ett av de viktigaste uttalandena i dokumentet:
”I vår största gemensamma prövning sedan andra världskriget står mänskligheten inför ett oundgängligt och brådskande val: ett sammanbrott eller ett genombrott.”
Niinistö sade att mänskligheten befinner sig i ett kritiskt läge, och att vi måste axla vårt mänskliga ansvar om vi ska kunna göra rätt val, ”ett som leder till ett genombrott snarare än ett sammanbrott”.
– Uppgiften kan förefalla skrämmande. Under det gångna året har turbulensen i världen fortsatt, och till och med ökat. Det instabila läget och osäkerheten kan lätt leda till förtvivlan. Gemensamma lösningar kan verka långt utom räckhåll.
Niinistö sade att pandemin bara är ett exempel på hur sammanlänkad världen är, att konflikter inte längre förblir lokala eller regionala, utan får konsekvenser i hela världen.
– Alla dessa gränsöverskridande utmaningar kräver ett globalt svar. Med rätt tankesätt finns ett sådant svar inom räckhåll, sade Niinistö och hänvisade till den så kallade Helsingforsandan under vilken man tecknade OSSE-avtalet 1975.
Global vaccinsolidaritet
President Niinistö noterade att världen fortfarande lever i coronapandemins skugga, ett och ett halvt år efter att den bröt ut, men att man lyckligtvis i många länder nu ser en skymt av ljus i tunneln.
– Ändå bör vi motstå frestelsen att tänka på hälsosäkerhet enbart på nationell nivå.
Niinistö lyfte fram behovet av global vaccinsolidaritet och konceptet One Health för att hantera globala miljö- och folkhälsohot, men betonade att man också måste begrunda de långsiktiga konsekvenserna av pandemin – ökad extrem fattigdom, ojämlikhet och ojämställdhet.
– Pandemin har allvarligt påverkat många länders förmåga att nå målen för hållbar utveckling. Vi måste intensifiera våra ansträngningar för att se till att de mest utsatta inte halkar allt längre efter.
Presidenten noterade att pandemin också har visat att mänskligheten med gemensamma krafter kan tackla globala kriser. Han efterlyste samma beslutsamhet i fråga om Agenda 2030 för hållbar utveckling, klimatavtalet från Paris och konventionen om biologisk mångfald.
– Men det räcker inte med prat. Vi måste agera, och tiden för handling är nu.
Niinistö hänvisade till FN:s klimatpanels senaste rapport som säger att klimatförändringarna fortskrider snabbare än man tidigare trott.
– Det är ingen överdrift att säga att vi befinner oss i ett globalt klimatnödläge. Men denna brådska återspeglas fortfarande inte i våra handlingar.
Niinistö uppmuntrade deltagarna i höstens klimattoppmöte i Glasgow att omsätta insikterna i löften och åtgärder som matchar klimatavtalets mål, så att katastrofala konsekvenser kan undvikas.
Finland siktar på FN-rådet för mänskliga rättigheter
Utvecklingen i Afghanistan de senaste veckorna är enligt president Niinistö en påminnelse om att fred och säkerhet är bräckliga. Han beskrev de humanitära behoven i Afghanistan som enorma.
– Det är viktigt att vi agerar tillsammans för att se till att landets befolkning får tillgång till humanitärt bistånd. De FN-organisationer som stannar kvar i Afghanistan har här en nyckelroll. Det internationella samfundet måste stå fast vid detta: kvinnor och flickor i Afghanistan får inte glömmas bort eller göras osynliga.
Niinistö noterade att Afghanistan tyvärr bara är ett exempel på att både gamla och nya konflikter fortsätter att orsaka mänskligt lidande över hela världen.
– FN-stadgans diplomatiska verktygslåda måste utnyttjas fullt ut, för att skapa fred där så krävs och förebygga konflikter där det är möjligt, sade Niinistö och tillade att konfliktförebyggande och medling är viktiga prioriteringar för Finland och att vi fortsatt är beredda och villiga att erbjuda våra tjänster för en konstruktiv dialog.
Presidenten betonade också vikten av de mänskliga rättigheternas universella och bindande karaktär. Han noterade att Finland är kandidat till FN:s råd för mänskliga rättigheter 2022–2024.
– Som medlem av rådet kommer vi att göra vårt bästa för att se till att våra prioriteringar för de mänskliga rättigheterna fungerar till förmån för fred, stabilitet och välstånd i hela världen.
Men det räcker inte med prat. Vi måste agera, och tiden för handling är nu. President Sauli Niinistö
När samtliga röster i det ryska parlamentsvalet räknats tillskrivs president Vladimir Putins parti Enade Ryssland 49,8 procent. En tydlig seger, fastän partiet tappat flera procentenheter.
Som väntat tog Enade Ryssland som är lojalt mot Vladimir Putin, förutom majoriteten av partilistorna, även hem en tydlig majoritet av rösterna i enmansvalkretsar.
Det innebär att Enade Ryssland får den tydliga majoritet i duman som krävs (två tredjedelar av underhusets 450 platser) för att bland annat kunna ändra landets grundlag.
Men Enade Ryssland backar ändå jämfört med resultatet 2016, då drygt 54 procent av rösterna kunde tillskrivas partiet.
Landets näst största parti Kommunistpartiet fick knappa 19 procent, enligt ryska nyhetsbyrån Tass. Det är en ökning på över 5 procentenheter, vilket kan ha sin förklaring i att oppositionella, däribland fängslade Putinkritikern Alexej Navalnyj och hans team, uppmanat sina anhängare att rösta på partier som Kommunistpartiet i ett försök att rösta bort Enade Ryssland.
Fördöms av omvärlden
Nationalistiska LDPR fick drygt 7 procent, partiet Rättvisa Ryssland likaså. Relativt nybildade partiet Nytt folk tog sig för första gången över femprocentsspärren och in i duman. Enligt valkommissionens chef Ella Pamfilova nådde valdeltagandet 51 procent, rapporterar AFP.
Valet har fått stor kritik från omvärlden. Bristen på internationella valobservatörer har fördömts av bland annat EU och USA. Inhemska valobservatörer, som i Ryssland klassas som ”utländska agenter”, har rapporterat tusentals fall av oegentligheter och misstänkt fusk. Inskränkningar, våld och hot som förekommit mot oppositionella inför valet kritiseras också.