Syftet med Barn-SIB är samhällsnytta och avkastning
BARN-SIB Artikeln ”Vandaliserad upphandling” (HBL 12.9) analyserade projektet Barn-SIB i Vanda.
Barn-SIB är ett exempel på en påverkansinvestering där ett privat kapital siktar på både ekonomisk avkastning och mätbar samhällsnytta. I projektet finansieras verksamhet som med inhemskt privat kapital främjar välmåendet hos barn och unga.
Hösten 2021 beslutade en av de åtta kommuner som deltar i projektet (Vanda) att sluta hänvisa nya barn och unga till projektet, eftersom kommunens social- och hälsonämnd ansåg att projektets effekter inte hade tillgodosett förväntningarna.
I Barn-SIB och andra projekt för påverkansinvestering beror en eventuell ersättning till finansiärer på om projektresultaten uppnår de mätbara mål som i förväg satts upp för projektet. Målen och indikatorerna för Vanda fastställdes av Vanda stad och Sitra. Enligt indikatorerna har resultaten varit utmärkta.
Snart har projektet finansierat åtgärder för att främja välmåendet hos barn i Vanda och hos deras familjer till ett belopp av cirka en miljon euro. Fram till i dag har noll euro betalats i resultatbonus till den fond som anknyter till projektet. Fondens eventuella avkastning bestäms utifrån de resultatbonusar som betalats in av de åtta kommunerna. Avkastningen och frågan om huruvida de investerade pengarna betalas tillbaka eller inte blir klara först under de kommande åren.
När projektet inleddes informerades Vanda öppet om att målet för investeringar var en årlig avkastning på fem procent. En särskild överenskommelse ingicks om att den årliga avkastningen kunde uppgå till högst åtta procent.
Till skillnad från det som ska kunna uppfattas utifrån artikeln i HBL, handlar det därför inte om automatisk avkastning till finansiärerna. Det har framförts olika åsikter om hur stora projektets effekter borde vara, och vi anser också att debatten om ämnet är nyttig.
Vi har också försökt bidra till utvecklingen av mätmetoderna och indikatorerna. På begäran av Vanda gjorde Kompetenscentret för impact-investeringar, som finns i anslutning till Arbets- och näringsministeriet, en analys och lade fram ett förslag till omarbetning av de mätmetoder som utgjorde utgångspunkt för beräkning av resultatbonus. Efter att Vanda hade gjort invändningar mot idén gick vi med på stadens förslag till avtalsändringar, vilka ledde till att nya klienter inte längre hänvisades till projektet. Projektet fortsätter för 45 barn som redan är med i projektet, men nya barn tas inte längre med.
Artikeln innehåller också ett inkorrekt påstående om att avtalet om Barn-SIB inte innefattar någon paragraf om uppsägning. I verkligheten kan avtalet sägas upp av särskilt definierade giltiga skäl.
Jag vill även lyfta fram följande faktor som inte tydligt uppmärksammats i den offentliga debatten: utifrån insamlade data har effekterna på välmåendet varit positiva och de familjer som deltagit i projektet nöjda med den service som de fått – service som inte skulle ha varit tillgänglig utan Barn-SIB.