Polisen inleder samarbetsförhandlingar
Trots att polisens budgetanslag för nästa år höjdes jämfört med årets är det otillräckligt. Enligt Polisstyrelsen saknas fortfarande 30 miljoner euro.
Polisen inleder samarbetsförhandlingar till följd av regeringens proposition om statsbudgeten för 2022, meddelar Polisstyrelsen. Budgetpropositionen överlämnades till riksdagen på måndagen.
"Min omedelbara bedömning av det budgetbeslut som nu meddelats är att polispersonalen kommer att minska med 200–250 årsverken nästa år och vi tvingas inleda samarbetsförhandlingar", säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen vid Polisstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Inrikesministeriet uppger i ett pressmeddelande att det ekonomiska läget inom ministeriets förvaltningsområde är mycket svårt. Förslaget är att sammanlagt cirka 1,566 miljarder euro tilldelas förvaltningsområdet, vilket är en minskning med 10 miljoner euro jämfört med årets budget.
Stort anpassningsbehov
Hela hösten har regeringens budgetförhandlingar orsakat stor oro hos polisen. I Finansministeriets budgetförslag som publicerades i slutet av augusti tilldelades polisen knappt 795 miljoner euro. Polisen har varit tydlig med att anslaget inte är tillräckligt för att man ska kunna möta de politiska mål som satts för verksamheten.
Nu föreslår man att polisens omkostnader höjs till 807,9 miljoner euro. Det innebär en ökning på cirka 8,6 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Däremot uppgår polisens uppskattning för årets kostnader till 838 miljoner euro.
Förvaltningsdirektör Anne Aaltonen, ordförande för polisens anpassningsarbetsgrupp, framhåller att myndigheten förstås anpassar verksamheten efter den summa man tilldelats.
– Men anpassningsbehovet är relativt stort och tiden ganska knapp. Verksamheten måste inom det här året anpassas till en kostnadsnivå som är 30 miljoner euro lägre. Det är ganska svårt för alla polisenheter, säger Aaltonen.
Nedskärningar i utbildningen
Den svåra situationen beror enligt Inrikesministeriet på att utgifterna har ökat snabbare än anslaget. Men polisens bristande resurser är inte något nytt problem. Trots att polisens anslag har ökat rätt stadigt under de senaste åren, räcker pengarna inte till eftersom nya säkerhetshot kräver nya slags åtgärder.
Enligt Kolehmainen utgör personalkostnaderna polisens absolut största utgifter, omkring 70 procent. En trolig följd av den otillräckliga finansieringen blir därför att startplatserna vid polisutbildningen blir färre, säger han.
"Effekterna av minskningen av startplatser kommer inte att synas förrän om tre år, så poliser kommer sannolikt bli arbetslösa nästa år", säger han.
Uppsägningar sista utvägen
I linje med regeringsprogrammet har antalet poliser ökat i år. Detta möjliggjordes av 33 miljoner euro som överfördes från förra året samt tillläggsbudgeten på 6,7 miljoner euro för innevarande år.
Enligt Polisstyrelsen finns det nu inga belopp att överföra till nästa år samtidigt som kostnaderna fortsätter att öka.
Aaltonen säger att åtgärderna för att balansera ekonomin kommer att planeras i samarbetsförhandlingarna. Granskningen omfattar till exempel visstidsanställningar och lediga tjänster. Hon säger att permitteringar och uppsägningar är den sista utvägen.
Enmyndighetsmodell
Enligt Polisstyrelsen ska man också som en långsiktig åtgärd ta fram en förstudie för att utreda möjligheterna till en så kallad enmyndighetsmodell. Aaltonen framhåller att processen endast är i startgroparna.
– Förstudien ska ge svar på om det finns skäl till att göra en riktig utredning av behovet, säger Aaltonen.
I förstudien granskar man andra myndigheters erfarenheter av en sådan modell. Aaltonen nämner Gränsbevakningen som exempel.
Aaltonen säger att förstudien nog skulle ha gjorts även om finansieringssituationen vore annorlunda.
– Man kan inte se detta som en sparåtgärd utan granskningen kanske bidrar till fördelar i verksamheten, säger Aaltonen.
I budgetpropositionen föreslås sammanlagt cirka 1,566 miljarder euro till Inrikesministeriets förvaltningsområde. Polisväsendets andel är 856 miljoner euro, gränsbevakningsväsendets 280 miljoner euro, räddningsväsendets och Nödcentralsverkets 87 miljoner euro och migrationens 160 miljoner euro.