Risken för cyberspionage ökar – Skyddspolisen pekar ut Kina och Ryssland
Det pågår en omfattande underrättelseverksamhet mot Finland, och bakom spionaget står i synnerhet länder som Ryssland och Kina, slår Skyddspolisen fast. Terrorhotet ligger enligt Skyddspolisen på samma nivå som tidigare.
Enligt Skyddspolisen pågår kontinuerliga försök till statligt cyberspionage mot Finland. Skyddspolisen pekar ut i synnerhet Kina och Ryssland som länder som står bakom spionaget, i en översikt av den nationella säkerheten som offentliggjordes på måndagen.
– Finland utsätts för omfattande olaglig underrättelseverksamhet där syftet är att komma åt information som handlar om den politiska beredningen eller spetsteknik, säger Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.
I synnerhet Finlands relation till Nato och den finska regeringens ståndpunkter i det arktiska samarbetet intresserar cyberspionerna. Ett annat mål med cyberspionaget kan vara att försöka skaffa sekretessbelagd information från företag, högskolor och forskningsinstitut.
Digital utpressning
Enligt rapporten utgör också mindre, auktoritära stater och diktaturer ett hot mot Finlands cybersäkerhet. Skyddspolisen vill inte namnge dessa stater vare sig i rapporten eller på måndagens presskonferens.
– En del av cyberattackerna handlar om att sprida utpressningsprogram där man blockerar centrala delar av en organisations it-system och försöker få ledningen att betala pengar i utbyte mot koder som avaktiverar den digitala spärren, säger Veli-Pekka Kivimäki, specialforskare på Skyddspolisen.
Flera organisationer och företag i till exempel Storbritannien, Sverige och USA har drabbats av sådana attacker, varnar Skyddspolisen.
– Den här typen av verksamhet kan hindra kritiska samhällsfunktioner om till exempel vatten- och elförsörjningen eller sjukhus utsätts för dessa attacker, säger Pelttari.
Enligt Skyddspolisen är det mycket sannolikt att cyberspionaget fortsätter på lång sikt och sannolikt att även någon organisation inom den offentliga förvaltningen blir offer för ett kriminellt utpressningsprogram, vilket kan påverka den nationella säkerheten negativt.
– Utlokaliseringen av cybersäkerheten till utomstående företag kan höja dessa risker, säger Kivimäki.
Skyddspolisen varnar för att låta ”diktatoriska stater” investera i finländsk it-infrastruktur. ”Bland annat kinesiska aktörer har varit intresserade av finländska nätinfrastrukturprojekt”, skriver Skyddspolisen.
Då Skyddspolisen blir ombedd att konkretisera det hela är svaret svävande.
– Vi vill inte ta ställning till fallet Huawei, säger Pelttari.
Terrorhotet på samma nivå
Risken för terrorattacker som riktar sig mot finländska mål har inte ökat, uppger Skyddspolisen. På en fyrgradig skala kvarstår terrorhotet på samma nivå som tidigare, alltså på nivå 2, vilket innebär att risken är förhöjd.
– Det största hotet utgörs av personer eller små grupper som stödjer högerextrema eller radikalislamistiska värderingar, säger Pelttari.
Antalet individer som utgör ett terrorhot i Finland är likaså på samma nivå som tidigare. Det rör sig om cirka 390 personer, som misstänks ha kontakter med terroraktörer utanför landets gränser.
– Vi kan inte utesluta högerextrema terrordåd i Finland. Vi har avslöjat och avvärjt dylika planer under de två senaste åren i Finland, säger Pelttari.
Han vill inte konkretisera vad de avvärjda hoten handlade om.
– Vi kan tyvärr inte gå in på sådana operativa detaljer, säger Pelttari.
En annan hotbild som nämns i rapporten är risken för att komponenter för massförstörelsevapen fraktas via Finland.
Nytt fokus på Afrika
Skyddspolisens geografiska fokus har i viss mån förflyttats från Mellanöstern till Afrika. Orsaken till denna förskjutning är det stora antalet terrorattacker som har genomförts av terrorgrupperna alQaida och IS i tio afrikanska länder.
– Det är inte uteslutet att dessa terrorgrupper gör attacker i Europa, men i Finland handlar den radikalislamistiska verksamheten främst om enskilda individer som ger sitt ekonomiska eller moraliska stöd till terrororganisationer, säger Pelttari.
Skyddspolisen bedömer att det är sannolikt att fler finländska medborgare, som har varit insyltade i väpnade strider i Syrien eller Irak, återvänder till Finland, vilket kan stärka de islamistiska nätverken. Risken för att talibaner skulle ha slunkit med de evakuerade afghaner som kom till Finland under sensommaren är däremot låg, anser Skyddspolisen.
– Vi har granskat de afghaner som evakuerades från Kabul i somras och ser inga hotbilder när det gäller denna grupp. De allra flesta av dem har ju jobbat i tätt samarbete med finska myndigheter fram till evakueringen, säger Pelttari.