Nordiska samarbetet ska finnas i gräsrötterna
Nordiska ministerrådet håller på att omfördela sin budget så att traditionellt nordiskt samarbete får vika på foten för klimatsatsningar i enlighet med visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara region år 2030.
Det nordiska samarbetet hotas. Enligt Nordiska ministerrådets (NMR) budgetförslag ska satsningar på kärnområden såsom kultur, utbildning och forskning skäras ner till förmån för kampen mot klimatförändringen.
Den här förändringen väcker oro och kritik på många håll. Johan Strang, biträdande professor på centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet säger till Svenska Yle att han är främst rädd för att de nya föreslagna projekten är mindre medborgarorienterade och konkreta, vilket betyder att det ges sämre förutsättningar för delaktighet i det nordiska samarbetet.
Nordiska rådet (NR), som består av nordiska parlamentariker, har motsatt sig nedskärningarna. Budgeten ska behandlas vid Nordiska rådets session i november i Köpenhamn. Det är Nordiska ministerrådet som har sista ordet, men NR har hittills alltid omfattat NMR:s budgetförslag.
Förslaget har också mötts av massiv kritik från olika håll. Bland annat har drygt 1 200 kulturarbetare i Norden överräckt en petition till de nordiska samarbets- och kulturministrarna.
Exakta siffror om förändringarna som föreslås har inte getts ut, men enligt ramplanerna från i fjol skulle utbildnings- och forskningsanslagen minskas med 16 procent på några år och kulturanslagen med hela 23 procent.
För kulturens del hotas hela verksamheten för vissa institutioner och program. De planerade nedskärningarna riskerar att nedmontera etablerade kulturinstitutioner och program med stora konsekvenser för kultursamarbetet i hela Norden säger Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur.
Det gäller bland annat dokumentäroch kortfilmsfestivalen Nordisk Panorama, det nordiska debutantseminariet på Biskops Arnö och Nordisk journalistcenter. Också Nordjobb, ett arbetsutbyte för ungdomar, kommer enligt uppgift att drabbas av kännbara nedskärningar. På längre sikt inverkar allt på kulturens och utbildningssamarbetets viktiga roll som brobyggare i det nordiska samarbetet.
Tidpunkten för de här förändringarna är oerhört illa vald. Just då samhällena igen öppnas efter en två års nedstängning skulle det vara extra viktigt att det nordiska samarbetet och utbytet på gräsrotsnivå snabbt igen kommer i gång – hellre i en utökad form än i en nedskuren. Det nordiska samarbetet har haltat betänkligt under hela pandemitiden och det har väckt förundran hur det egentligen står till med vårt så omtalade täta och fina nordiska samarbete.
Nu föreslås de sektorer bantas ner som i hög grad bygger den nordiska gemenskapen.
De nordiska länderna ska givetvis samarbeta i kampen mot klimatförändringen. Utmaningarna är globala. Men det ska ske i en omfattning och med resurser som Nordiska ministerrådets budget inte räcker till för, resurserna bör komma från annat håll och ingå i varje nordiskt lands statsbudget.
De som nu kritiserar budgetförslaget ska inte stämplas som klimatskeptiker, de är realister och nordister som värnar om ett gott och tätt samarbete på viktiga människonära plan. Det kan i sig säkert ske på ett mer hållbart och miljövänligt sätt och därmed kan visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region år 2030 bakas in utan att det i sig tar resurser från det så viktiga samarbetet.
De anslag som nu föreslås flyttas är en droppe i klimathavet men en betydande summa för de traditionella samarbetssektorer och -projekt som hotas av nedskärningar.
Den gröna visionen för 2030 kan inte vara annat än varumärkesbyggande snarare än samarbete, precis som professor Johan Strang säger till Svenska Yle. Han betecknar det som en ”elak läsning” av visionen, men det är nog snarare en helt relevant slutsats.
Nordiska rådets session i Köpenhamn om en dryg månad borde sätta ned foten och försöka få sina regeringar att röra på sig till förmån för nordiskt samarbete, nordisk identitet och gemenskap. Riktningen är just nu 180 grader fel.
Ministerrådet måste tänka om och koncentrera sina miljoner rätt, men allra helst borde den nordiska budgeten höjas. ”Mer och tätare nordiskt samarbete – det är vad invånarna i Norden vill ha”, som det konstateras i inledningen till programmet för Finlands ordförandeskapsår för NMR.
Årskostnaderna för nordiskt samarbete är i dag omkring 5 euro per invånare. De flesta nordbor är säkert redo att betala några cent mer.