Miljardunderskottet synas: ”Stor fråga – hur kan det vara så stort?”

Riksdagens finansutskott har tid till december att syna regeringens budgetförslag i sömmarna. Utskottsmedlemmar är eniga om att en balanserad ekonomi måste vara målet. Frågan är om ett underskott på 6,9 miljarder euro är alltför stort eller ett naturligt resultat av coronakrisen.

Efter att riksdagen under hela veckan behandlat regeringens budgetförslag skickas det nu vidare till riksdagens finansutskott. Utskottsmedlemmen och oppositionspartiet Samlingspartiets riksdagsledamot Matias Marttinen säger att de offentliga finansernas hållbarhet står i fokus då utskottet börjar behandla förslaget.

– Vi ser att Finlands ekonomi bestående kommer att belastas av ett underskott, även efter coronakrisen. Vi har ett stort strukturellt underskott och vårt skuldförhållande växer, säger han.

Han ifrågasätter hur regeringens budgetförslag kan innehålla ett budgetunderskott på 6,9 miljarder euro.

– Det är en stor fråga hur det kan vara möjligt att vår skuld ökar med närapå 7 miljarder samtidigt som vi lever i en tid av snabb tillväxt.

Svenska riksdagsgruppens ordförande och utskottsmedlem Anders Adlercreutz (SFP) håller med om att underskottet för nästa år är stort, men påminner om att utvecklingen går i rätt riktning.

– Vi får inte glömma att underskottet nästa år minskar med omkring hälften jämfört med årets underskott, säger han.

Mer sysselsättande åtgärder

En annan bit som bekymrar samlingspartisten Marttinen är att sysselsättningen enligt honom fått för lite utrymme i budgetförslaget.

– Vi måste fokusera på hur vi ska göra det mer lönsamt att i alla lägen ta emot ett jobb och hur vi ska höja vår sysselsättningsgrad till en nordisk nivå.

Regeringen meddelade i samband med publiceringen av budgetförslaget att man i februari kommer att besluta om sysselsättande åtgärder som ska stärka de offentliga finanserna med 110 miljoner euro.

– De här åtgärderna borde absolut ha funnits med redan nu i budgetförslaget. Dessutom anser vi inom Samlingspartiet att ambitionsnivån borde vara mycket högre för att vi ska kunna se någon effekt på de offentliga finanserna, säger Marttinen.

Adlercreutz säger att SFP gärna hade velat att åtgärderna skulle ha ingått i budgetförslaget, men en koalitionsregering består av fler partier.

– Dessutom är det viktigt att minnas att de här åtgärderna är utöver våra tidigare mål. Den här regeringen har gjort mer för sysselsättningen än den förra under hela sin period.

Regeringen kunde inte enas kring åtgärderna i samband med sina budgetförhandlingar nu, och Adlercreutz är beredd på att det inte blir en lätt match i februari heller.

– Vi vet att åtgärder med en så här betydande inverkan på de offentliga finanserna är åtgärder som det kan vara svårt att nå enighet kring. Men vi ser dem som nödvändiga.

Enligt Adlercreutz är det centrala för finansutskottets del att fokusera på hur förslagets finanspolitiska betoning står i förhållande till konjunkturen. Dessutom är det viktigt att se till att det finns en hållbar väg tillbaka mot en balanserad ekonomi.

– Nu då vi har stigande sysselsättningssiffror så torde vi kunna nå balans inom några år, och det måste vara vårt mål.

"Oundvikligt att lyfta lån i kristid"

Thomas Blomqvist (SFP), minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, försvarar såväl regeringens sysselsättande åtgärder som det föreslagna budgetunderskottet.

Han säger att coronaepidemin gjort det oundvikligt att lyfta lån, eftersom krisen kostat samhället på många plan. Vad gäller de sysselsättande åtgärderna innehåller budgetförslaget även sådana.

Men visst håller han även med Marttinen: sysselsättningsnivån måste höjas ytterligare i Finland, samtidigt som företagens konkurrenskraft måste bli bättre.

Kommer regeringen i februari att kunna komma med sysselsättande åtgärder av den storleksklass som lovats? – Ja, det tror jag att vi kommer att kunna. De behövs för att förbättra företagens konkurrenskraft och balansera ekonomin.

Enligt Blomqvist är det svårt att särskilja hur regeringens budgetförslag ser ut ur finlandssvensk och nationell synvinkel.

– Jag anser inte att det är så stor skillnad om man betraktar förslaget ur en finlandssvensk synvinkel eller en nationell. Vi har inom regeringen lyckats enas om ett förslag som har sikte på att höja sysselsättningen och balansera ekonomin.

Blomqvist säger ändå att det inom regeringen finns en vilja att bevara svenskans ställning, vilket enligt honom också syns i såväl lagstiftningen som budgetförslaget.